en allvarsam lek

One more time.

2010-04-12T15:48:00.002+02:00

Rubriken, är, inte enbart trevligheter från Daft Punk utan också en symbol för att jag tänker börja med det här igen. Tänker dock flytta över till en ny bloggadress då jag inte längre känner att de tidigare inläggen i den här bloggen är representativa, är inte lika arg och frustrerad längre som jag var när jag bodde i Jönköping och, let's face it, det är inte direkt intressanta grejer jag skrivit om tidigare, och väldigt mycket text. Så, från och med nu kommer jag att finnas på följande adress:

http://sentient-machine.blogspot.com

Ses.

.

2009-08-08T12:28:00.000+02:00

"Prästerna i de olika religiösa sekterna ... fruktar vetenskapens framsteg såsom häxorna fruktar dagsljuset och möter med bister uppsyn den dödsbringande härold som tillkännager att de bedrägerier på vilka de lever är på väg att avslöjas."

Thomas Jefferson

Mind your own business.

2009-08-07T22:51:00.006+02:00

En sak man ofta får höra som "militant" ateist när man försöker diskutera religion med en troende är något i stil med "du tror som du gör och jag tror som jag gör, vad spelar det för roll?". Alltså, varför är det så viktigt för mig som ateist att bevisa att jag har rätt och den troende har fel? Varför måste den troende motivera sin tro för mig? Till viss del förstår jag såklart detta och om jag lär känna någon och aldrig pratar religion med honom/henne och sedan efter ett tag får reda på att han eller hon tror kommer jag såklart inte att direkt bryta all kontakt. I grund och botten handlar det väl om att om var och en håller sin tro för sig själv finns det ingen anledning till konflikt, och detta gäller ju både på ett personligt plan två individer emellan och om det nu skulle handla om en konflikt mellan två religiösa grupper inom ett land. Men! Varför gör jag då som jag gör? Varför envisas jag med att proklamera min icke-tro konstant och högljutt inför allt och alla?

Det handlar om jämvikt. I mitt fall handlar det om motvikt. Av någon anledning är det idag, i vårt sekulära Sverige och i ännu större utsträckning i många andra länder, tabu att kritisera religion och tro. Det är fritt fram att häckla politiker, det är fritt fram att kritisera politik, lagar, polisen, domstolsväsendet, sjukvården, skolan och i min generation är man mer eller mindre van vid att ta kritik om utseende och annat på en daglig basis, genomsnittligt skitsnack hör till vardagen. Men över allt detta häcklande av allt och alla från alla håll, står kyrkan och religionen. Ingen blir förvånad om jag kommenterar någons fula tröja men många dra öronen åt sig om jag kritiserar deras korkade tro. Det är färre som reagerar om man ritar karikatyrer av Fredrik Reinfeldt eller till och med Hitler än som genast börjar gapa om man skulle förnedra Jesus eller Mohammed i konstform.

Men motvikt skrev jag ju, motvikt mot vadå? Jo, jag vill med min icke-tro och min kritik mot religionen verka för en debatt i ett forum som fortfarande, av okänd anledning, är tabu. Jag tycker inte att det är värre att jag kritiserar religionen och försöker banka vett i skallen på hjärntvättade pingstvänner än att religiösa rörelser tillåts sprida sitt ord genom diverse medier. Att religiösa rörelser desperat raggar anhängare syns extremt tydligt i Sverige idag där fler och fler överger de religiösa grupperingarna. Ta bara en sådan grej som "Street Church" som jag spydde galla över på Facebook för någon vecka sedan. Pingstkyrkan delar ut kaffe och bullar på Juneporten en fredagkväll, mitt i all fyllemisär och under baneret "Vi ber för dig". Ett stort problem idag, som Richard Dawkins belyser i "The God Delusion" är att ateisterna inte är grupperade på samma sätt som de religiösa. Speciellt i USA utövar de religiösa rörelserna enorma påtryckningar på det politiska spelet och påverkar precis allt, trots att även USA är att betrakta som en sekulär stat. I USA finns flertalet exempel på folk som nekats jobb på grund av att de varit uttalade ateister och läser man Dawkins och även på bloggen Pharyngula finns skräckexempel på hur välorganiserade både kreationisterna och de religiösa är i sina politiska påtryckningar.

Kanske är det inte ett lika stort problem i USA som i Sverige, eller inte ens kanske, det är absolut inte ett lika stort problem i USA som i Sverige, men hur som helst, så vill jag att fler ska våga tala öppet om religion. Som jag ser det idag är det nästan uteslutande de kritiska, ateisterna, som vågar diskutera frågor om tro och som ens funderar över de här frågorna. De troende finner sina svar i Bibeln och i det de blir tillsagda av sina föräldrar/sitt samfund och jag har fortfarande inte träffat en enda, trots att jag bor i Jönköping (!), troende som på allvar vågat diskutera med mig. Kom igen ni troende, det inbjuder ju enbart till mer häcklande att ingen dementerar allt jag spyr ur mig. "Det skadar väl inte dig att jag tror på Gud?" Nej, det skadar fan inte dig att tänka lite själv heller.

För att återgå till den ursprungliga frågan om varför jag inte bara låter de troende vara i fred, varför måste jag övertyga dem? "Lite tro skadar väl ingen?" Nej, lite tro skadar nog ingen. Om Emma 17 år vill be till Gud på kvällarna för att det kanske hjälper hennes skoskav så inte fan stör det mig? Nej, det som stör mig är den intensiva påtryckningskampanj som kyrkorna bedriver runt om i landet. Jönköping är antagligen speciellt drabbat men som jag upplever det är det ofta folk söker sig till kyrkan därför att det är det enda sociala som finns att tillgå. Några av ens kompisar är troende och "jag vet inte om jag tror men jag kanske kan testa att gå i kyrkan på söndag, de säger ju att det är kul" och vips har man skapat ännu en mindless drone som inte kommer att bidra till samhällsnyttan utan bara raljera bibelcitat istället för att objektivt kritisera och försöka lösa problem själv och på så sätt nå framsteg som kan vara till hjälp för samhället. Ja, det sista var lite nyanserat men va fan, jag orkar inte skriva om det, ni fattar vad jag menar.

Dessutom, om jag har vetenskapliga bevis för att kiropraktik är ren bullshit som dessutom riskerar patienternas hälsa, är det inte bra om jag lägger fram dem då? Om jag kan hindra en person med hjärtfel som hellre ber till Gud än går till en specialiserad kirurg från att göra det största och kanske sista misstaget i hans eller hennes liv, är det inte bra att jag gör det då? Ytterligare en gång är det väldigt svart och vitt men enligt egen erfarenhet är de troende individerna i en grupp sällan bland de smartare, tvärt om. Ännu tydligare är det inom vetenskapseliten, majoriteten är ateister, uttalade eller ej. Någon mer som anar ett mönster?

Ett långt inlägg blev det, men jag hoppas att det finns någon sorts röd tråd och att min tanke har gått fram någorlunda genom texten. Om någon troende vågat ta sig hela vägen hit till sista raderna: Att tänka själv är inte så jobbigt som det verkar, testa det.

P.S. Jag skulle vilja påstå att även i Sverige utövar de religiösa grupperingarna politiska påtryckningar i form av böghat, anti-abort-nonsens och kvinnoförtryck. Allt sånt skit kommer ju från de kristna värderingarna från början, böghatarna tar sina ord ur Bibeln och patriarkalhierarkin är ju inte direkt sekulärt instiftad, eller hur? D.S.

Sunshine.

2009-08-07T22:33:00.003+02:00

Idag har varit en fantastisk dag. Jag har träffat Sara för första gången sen studenten. Började dagen med sushi (till frukost/brunch) tillsammans med Fredrik och Sara, tog en takeaway och satte oss vid hamnkanalen i förmiddagssolen. Sedan bar det direkt av till Johans för att sitta på uteserveringen och ta en kopp kaffe i solskenet, efter någon timmas struntprat fortsatte vi hem till Sara där vi bestämde oss för att dra ner till Vätterstranden. Eller, jag och Sara, Fredrik skulle jobba. Ringde Alexander för att se om han ville följa med, det ville han, så vi gick förbi och hämtade honom. Vandrade vidare genom staden och lämnade Fredrik på jobbet, drog till stranden, badade och solade och gick sedan hem till Alexander. Stannade dock på vägen för att Alexander var hungrig och sugen på sushi, så han tog en takeaway han med. Eftersom Sara och jag redan hade ätit sushi idag så bestämde vi oss för att ta en pizza istället och efter att ha plockat upp det också så promenerade vi till Alexanders lägenhet, åt och löste korsord tillsammans med Gutta som anslöt sig efter en stund. Fick skjuts av Sara som övningskörde ut till Taberg och sitter nu och slappar framför datorn, läser en extremt trevlig blogg författad av en amerikansk biologiprofessor och tillika ateist och förkämpe för evolutionsteorin. Idag har han och några andra organiserat en utflykt till "The Creation Museum" där ca 250 ateister ska dit och "lära sig" om kreationismens "vetenskapliga" "sanningar". Ser gräsligt ut med så många citattecken överallt men det blir lätt så när man talar om kreationism. Blir faktiskt lite taggad att skriva en liten konstruktiv text om ämnet, får bli ett separat inlägg snart här. I övrigt sitter jag och lyssnar på ett trevligt franskt fynd: Anoraak. Tipsad av Rob Batkes (från Faunts) facebook-sida.. Aja, har ni en stund över så kolla länken till MySpace, annars kan ni kolla på Faunts senaste video.

Death.

2009-08-02T03:07:00.002+02:00

Med en så allvarlig rubrik kan man ju undra hur pass deppigt inlägget kommer att bli. Antingen det eller så tror ni att jag sitter här mitt i natten och lyssnar på My Chemical Romance och skär mig, nej, det blir ingetdera. Istället är det en annan tanke som plågar mig. Någon sa en gång till mig att de som har enklast att acceptera döden är de som är helt övertygat religiösa och de som är fullständigt säkra i sin övertygelse om det motsatta. De som står och vacklar är betydligt mer rädda för döden.

Som de flesta redan vet tillhör jag den andra gruppen av de som har relativt lätt att acceptera döden. För mig är det ett slut på en tillvaro, lampan slocknar och det är över. Vad är det som är så skrämmande med det? Det är inte direkt så att du kan bekymra dig över att du är död. Till viss del kan jag förstå att man har ångest inför tanken på att dö, men inte tanken på att vara död. Att dö innebär att du inte längre kan göra allt det som livet medför, allt, alltså. Med risk för att hamna i nåt flummigt "carpe diem-snack" ska jag försöka utveckla tanken åt ett annat håll.

Kreationister, detta ständiga gissel, brukar använda argumentet att utan tro blir livet meningslöst. Utan en Gud som dömer oss under jordelivet och avgör om vi får ett bra "liv efter detta" finns det ingen anledning att ens ha ett jordeliv. Detta är ett argument jag aldrig förstått, och med aldrig menar jag inte bara sedan jag började engagera mig i debatten utan snarare sen andra klass eller något. För mig var det, redan när jag var bara ett barn, fullständigt självklart att om jag gör något som skänker mig lycka under jordelivet så är det väl anledning nog? Jag förstod redan då att jordelivet i sig är belöning och anledning nog.

För övrigt, i vilket fall som helst blir det lite "antingen eller". Alternativ ett är att du lever bokstavligt efter Bibeln och får ett pissigt jordeliv, som om jag var tvungen att leva det skulle vara hell-on-earth för mig, men om du har tur så får du en god fortsättning efter döden. Alternativ två är att du lever ett liv som du tycker är fulländande på jorden och om nu världens samlade intelligens har fel, ett rent helvete (haha!) efter döden. Min egen övertygelse (som till skillnad från religiösa övertygelser inte är tagen ur luften, så back off ni vilseledda naiva) säger mig att alla som levt ett "rättroget" liv på jorden vrider sig i sina gravar vid det här laget, rent metaforiskt då döda människor inte kan vrida på sig och inte heller ångra sina liv.

Jag känner tyvärr att mitt inlägg blir lite virrigt på grund av den sena timmen då det komponeras men jag hoppas att min tanke kommer fram någorlunda. Varför leva ett liv som du inte själv valt för att du kanske kommer att tjäna på det, mot alla odds, när du har dött? Istället bör man leva det liv man vill leva, det är lite handla först och tänk sedan, fast betydligt mer makroskopiskt än när du hoppar från tiometerssvikten på badhuset.

killer7

2009-05-23T19:34:00.002+02:00

Servitör: Welcome, how many in your party, sir?
MASK: I wanna talk to the owner.
Servitör: May I ask what it's concerning?
MASK: Yeah, I'm here to kill Mr. Fukushima.
Servitör: Certainly, we'd be delighted to serve you.

..varpå de tre servitörerna förvandlas till Heaven Smiles, skrattar högt, rushar dig för att spränga dig i luften, MASK drar sina två granatkastare och spränger de tre innan de kommer fram..

Har klarat killer7 nu äntligen, köpte en amerikansk version då den var skitsvår att få tag på i Sverige och har spelat igenom det. Är fullständigt förbluffad, oerhört underskattat spel! Det har precis allt man kan önska, en djup story, galen humor, kul gameplay, finurliga pussel, välgjorda cutscenes, bra röstskådespelare och ja, allt.

Har skaffat Flower, Sun and Rain till Nintendo DS också, det enda, förutom killer7, av Goichi Sudas spel som släppts utanför Japan, ser fram emot att spela det.

Project_Frostbyte

2009-05-14T11:05:00.001+02:00

Har skapat en blogg som kommer att fungera som bygglogg för mitt nya projekt, hoppas att någon är intresserad och tar en titt. Alltid roligt med feedback om någon har förslag eller kritik är det bara att lämna en kommentar.

Project_Frostbyte

On hold.

2009-05-12T06:23:00.002+02:00

Den uppmärksamme märker att det var ett tag sedan jag skrev senast. Det har helt enkelt inte blivit av. Nu var det dock dags för en kort uppdatering, vad har hänt sedan sist? Jag fortsätter att följa piratedebatten med största intresse, jäviga domare och annat fuffens, börjar likna Day time television. Vad mer? Steker vidare i skolan, har ingen som helst motivation utan allt får gå som det går bara jag slipper plugga. Min interna hårddisk har rasat, eller en av dem i alla fall, den lilla, min 500Gb systemdisk. När datorn ändå står nerplockad tänkte jag att det var dags att den fick chassimodifieringarna som var tänkta från början, problemet var att jag tröttnat lite på den designen och nu har en ny idé tagit form istället. Kommer att lägga upp en egen blogg med en byggtråd till projektet senare, men behöver ändå lite nya delar så det kommer att ta ett tag innan den är klar. Annars vet jag inte vad jag ska skriva om, så nu får det vara nog för den här morgonen.

Real control.

2009-04-22T22:14:00.002+02:00

Nu är jag lycklig! Moneybrothers senaste skiva finns på Spotify! Eufori!

Sunshine and polar bears.

2009-04-20T23:27:00.002+02:00

Sitter och är lite taggad, eller mycket taggad. Har varit på demonstrationen på Hoppets Torg, vi delade ut flygblad, Rick Falkvinge talade och Simeon talade i megafon, förvånansvärt många infann sig och många verkade faktiskt ganska positiva till våra foldrar. Var till och med en medelålders man som frågade mig om jag hade några valsedlar med mig, det kändes bra. Efter Hoppets Torg blev det en kort sväng till McDonalds och efter det gick vi tillsammans till Sir Simon för lite after work, Falkvinge och ett gäng lokala aktivister samtalade över framtiden, mycket trevligt. Extra trevligt för mig också som inte varit på något av aktivistmötena vi haft att träffa de mest aktiva i vår lilla Ung Pirat Jönköping, ska på mötet på söndag tänkte jag, engagemang!

Men det finns fler anledningar att tagga!

Har varit och hämtat premiärbiljetter, jag och Fredrik ska se X-Men Origins: Wolverine den första maj, blir fett nice.
Fika i solen med Olle, Emmelie och förhoppningsvis Julie imorgon, är taggad!
Fika med Lisa på onsdag, alltid lika trevligt.

Ååååh va bra livet kan va..men imorgon kommer skolan och suger ut alla mina endorfiner.

Swedish, swedisher, swedishest?

2009-04-20T12:32:00.004+02:00

Jag är svenskare än jag trodde, kom jag just på. Jag kämpar stenhårt för att undslippa det svenska facket och den mentalitet det medför. Men trots att jag, enligt min egen uppfattning, inte är sådär supersvensk till sättet, är jag lite av en kulturell etnocentrist. Mina kläder är nästan uteslutande från svenska märken och om jag ska vara helt ärlig så är det mer med förundran, gränsande till förakt i vissa fall (D&G..Versace), än med intresse jag blickar ner mot kontinentens catwalks. Arkitekturmässigt är jag skandinav och inrednings- och designmässigt sträcker jag mig oftast inte längre utanför rikets gräns än till Danmark. Musikaliskt är det ofta svenskt som fyller mina hörlurar, Moneybrother, Veronica Maggio, The Legends m. fl. Nu ser jag inte det här som ett problem och det är nog inte riktigt så extremt som jag nyss utmålat det, Christopher Bailey har en alldeles speciellt plats i mitt hjärta och brittisk och amerikansk musik trängs även den i iTunes, men det är ändå intressant. Man, och med det menar jag mig själv, sitter och ser på sig själv som en världsmedborgare av rang, berest och studerande på Profil Internationell (!), och sen tar det bara 5 minuters funderande kring ämnet innan man inser att man är helt galet etnocentrisk.

Sedan är man nästan på gränsen till tårar av stolthet när man ser hur PP växer så det knakar. Sverige är för tillfället i framkant, och har länge varit, när det gäller upphovsrättsfrågan och integritetsskyddet. Nu håller alltihop på att undermineras av skivlobbyn och deras expertis när det rör sig om övertygandet av medelålders gråpolitiker som inte vet mer om teknik än att peka på skärmen och säga dator likt ett litet barn som lärt sig peka på familjens hund och säga just hund och inte mamma. Gräsrotsrörelsen har vuxit från ett fåtal teknikentusiaster till en rörelse av medborgarrättskaraktär, Sveriges största ungdomsparti och fjärde största parti sett till antalet medlemmar, på bara ett par år.

I eftermiddag samlas vi på Hoppets Torg klockan 16 för att protestera mot domen mot The Pirate Bay, partiledare Rick Falkvinge kommer att närvara. Kom dit och visa ditt stöd, det handlar inte längre om fildelning, det handlar om integritet, din och min, och det handlar om att säga "Stopp" nu, innan det är för sent. De små stegens diktatur är på ingång och om vi fortsätter att släppa igenom lagändring efter lagändring vet vi inte vart det kan leda, många bäckar små..

En dag som denna, vackert väder, Moneybrother på stereon och en Piratrörelse som tågar med stormsteg mot EU är det faktiskt inte annat än att man känner sig lite patriotisk, låt de lila fanorna vagga.

Streetstyle.

2009-04-18T14:14:00.003+02:00

Blev fotograferad av en italiensk-svensk modebloggare under resan till Stockholm i veckan, överfallen i Kungsträdgården på väg till Dramaten. Jag är ganska nöjd faktiskt, bilden vart helt okej.

The Fashionist

Pissed.

2009-04-17T19:11:00.004+02:00

Jag är arg! Är det bara jag som tycker att det här är obalanserat? Våldtäkt kontra fildelning. Läs inte bara ingressen på artikel ett utan det jag vill poängtera är stycket längst ner att mannen som artikel ett handlar om dömdes till två års fängelse för våldtäkt mot barn, killarna i TPB-rättegången dömdes till ett års fängelse för den något flummiga brottsrubriceringen "medhjälp till brott mot upphovsrättslagen". Givetvis är en överklagan att vänta, tror inte att de klarar att betala skadeståndet på 31 miljoner och det är antagligen enklast att överklaga, men det är fortfarande otroligt skevt. Just nu sitter jag och är något uppgiven över den här debatten, jag visste att vi lever i en marknadsekonomi och jag vet att makten följer pengarna i världen, men va fan?

"[...] Och nu handlar det om 33 filmer och skivor. Om det hade varit 3.300 hade man nästan varit uppe i Sverige BNP. Det är barockt, domstolen har inte insett konsekvensen av sin egen dom."
- Per E Samuelsson, advokat för Carl Lundström

Det här är intressant, och enormt skevt, 31 miljoner i skadestånd för 33 filmer och skivor, som Samuelsson säger rör det sig om extremt oproportionerliga summor.

"Det här är en viktig markering för Sverige. Vi visar att det här inte kan pågå på vårt territorium. Och så är det en upprättelse för upphovsmannen som fått sina verk plundrade under så många år. Det är ett stort steg framåt för att vi ska kunna utveckla lagliga tjänster på ett rimligt sätt."
- Monique Wadsted, företrädare för filmbranschen

Ytterligare en intressant sak, som ni kanske såg i inlägget före detta så var Anders Wendin inte direkt överlycklig och om ni läste hela artikeln jag hänvisade till såg ni att två av tre intervjuade artister inte stöder den här domen. Jag blir förbannad, det är ett jävla hyckleri! Det finns inte en enda jävla bolagschef på bolagen som står som klagande i TPB-rättegången som bryr sig det minsta om artisterna! The next big thing och one hit wonders har för fan dominerat musikutbudet i mainstream-medierna de senaste åren om du frågar mig, det finns absolut inget intresse att värna om artisten utan det man vill är att bevara ett döende medium och en döende industri, skivindustrin! Även, vadå utveckla lagliga tjänster? Ni har för i helvete haft åratal på er att utveckla lagliga tjänster men så länge ni erbjuder en vara för ett pris folk inte är villiga att betala så kommer ni inte sälja! Det är marknadsekonomins absolut enklaste grundprincip. Det finns hos skivbolagens sida inget intresse att följa tekniken, det har aldrig funnits och det verkar inte som om de kommer lära sig inom en snar framtid heller.

Men den här debatten har jag redan varit inne på och de flesta med en gnutta sunt förnuft vet hur det fungerar. Istället vill jag uppmana till en annan tanke: Vad i helvete tänker politikerna och rättsväsendet? Här dömer man grundarna av Pirate Bay, fyra män som i fildelarnas ögon nu blir martyrer. Man dömer dem med så hårda straff att till och med artisterna, som enligt skivbolagen har lidit enorma förluster pga de här männen, reagerar med avsmak. Är man ute efter att provocera en hel generation? Jag är förbannad, mina vänner är förbannade och jag tror att majoriteten av hela min generation är förbannad. FRA, Ipred och Telekompaket och jag kan inte annat än känna att jag blir mer och mer maktlös och att den makt jag genom demokratin hade håller på att glida mig ur händerna. Jag känner att mitt förtroende för politiker och rättsväsende urholkas och kvar blir inget annat än en skugga som tornar upp sig bakom mig snarare än en positiv avbild av de som ska representera mina åsikter.

Jag är i egenskap av pacifist emot alla former av våldsanvändning och jag har aldrig varit en förespråkare av civil olydnad. Det jag däremot oroar mig för nu är att, om jag får generalisera lite, de ungdomar, för jag tror att det ofta är unga, som använder sig av dessa metoder, känner sig desperata och provocerade. Ungdomar som nu känner sig maktlösa i förhållande till staten som fortsätter att inskränka oss genom lagstiftning i frågor där de unga står extremt enade, även över partigränser.

När jag senast snackade med Simeon, ordförande i Ung Pirat Jönköping, sa han något som passar bra i det här sammanhanget tycker jag. Han pratade om hur Piratpartiet lyckats med något ovanligt nämligen att ena folk från extremt olika partipolitisk bakgrund. Piratpartiet har medlemmar från långt ut på vänsterkanten, från mittpartier och från högergrupper som enats under en fana därför att vi anser att den här frågan är så pass viktig att vi är villiga att lägga annat åt sidan. Genom att gå med i Piratpartiet har man markerat att vi inte accepterar det som sker, vi är så extremt övertygade att vi måste få till stånd en förändring i just dessa frågor att vi väljer att helt åsidosätta allt som har med äldreomsorg och sophämtning att göra och lägga en röst på ett parti som enbart fokuserar på ett enda ämne, integritet och frihet för invididen.

Jag vill avsluta med ytterligare en kort tanke, om jag som normalt sett aldrig tar till våld sitter och känner att jag vill krossa samtliga rutor på Stockholms tingsrätt, vad tänker då de som inte är helt främmande för den sortens metoder? Är man i riksdagen och tingsrätten ute efter att provocera fram ett upplopp? Jag kan inte annat än tycka att det man gjort den senaste tiden är att mer eller mindre ignorera en hel generation och rent ut sagt trycka ner dem.

Lite positivt finns det dock i allt detta mörker. Ytterligare en markering på det jag tidigare nämnt. Efter domen mot Pirate Bay har Piratpartiets medlemsantal stigit med över 3000, den snabbaste ökningen i partiets historia, och då är PP ett snabbt växande parti. Vi är nu större än Folkpartiet och var redan tidigare större än Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Ju mer ni trycker ner oss desto fler blir vi, och desto starkare.

Uppers and downers.

2009-04-17T18:51:00.002+02:00

Speciell dag idag, Pirate Bay-rättegången är över för den här instansen och jag tar för givet att det väntas en överklagan snart. Sjukare straff än jag trodde att till och med skivlobbyn kunde åstadkomma, i en mörk tid som denna är det skönt att det finns något positivt att tänka på. Fick min nya telefon idag och är väldigt nöjd, även fått mina nya chinos från Acne. Kan avsluta detta korta inlägg med ett helt underbart utdrag ur en DN-intervju med min favoritartist, som nu ytterligare stärkte sin position i mitt hjärta, Anders "Moneybrother" Wendin.

"

Anders Wendin, mest känd under sitt artistnamn Moneybrother, är förvånad över domen.

- Jag vet inte vad jag ska säga, jag trodde fan aldrig det här. De fick fängelse! Jag var osäker på om det var ett brott som hade begåtts överhuvudtaget. Jag tycker det låter som otroligt mycket pengar i skadestånd, men jag vill vara på artisternas sida. Nedladdning är något man gör på någon annans bevåg, säger han till DN.se.

Så du är förvånad, men ändå nöjd?

- Jag tycker att amfetamin har hjälpt mig väldigt mycket och jag vill gärna att man ska dela ut det till skolbarn. Skriv hellre det än att jag är nöjd med domen."

Originalartikeln hittar ni här.

.

2009-04-11T01:54:00.000+02:00

"När jag växte upp försökte de förbjuda kassetter. Men piratkopiering är omöjligt att stoppa, det är framtiden. Skivbolagen är för bortskämda med hummer och champagne. Om de minskar den ändå stora vinsten klagar de. Det är skamligt."

Peter Stormare

.

2009-04-07T22:55:00.004+02:00

en nattlig aktivitet för ett par dagar, eller veckor kanske, sedan.
text och bild av undertecknad
klicka för originalstorlek, är nog svårt att läsa annars.
reserverar mig för grammatikfel, skrev kontinuerligt i en halvtimme utan att kolla stavning, floooow..

Contextual humour.

2009-04-07T00:35:00.001+02:00

Det här var faktiskt riktigt, riktigt, riktigt roligt, tycker jag, måste föreviga det.

Utdrag ur msn-konversation för 1 minut sedan:

Jag: Ska sova nu, har körlektion tidigt imorgon.
Pontus: Är du bra på att köra eller ska man hålla sig undan?
Jag: Knug
Pontus: http://www.na.se/artikel.asp?intId=906293

Stanford lecture.

2009-04-03T21:08:00.001+02:00

Rick Falkvinge talar om integritet och copyright på Stanford University. Väldigt intressant.

Something else.

2009-04-02T22:38:00.002+02:00

Trots att det mesta är väldigt, väldigt skevt just nu. Så hittade jag en nyhet som faktiskt känns väldigt bra.

Här.

Äntligen kan man börja konkurrera med miljövänlighet. Bra initiativ!

.

2009-04-02T16:20:00.003+02:00

Ska rusa iväg till jobbet snart, slänger in en intressant kommentar från DN.se av signaturen Krux:

"Nästa steg blir att klädindustrin trycker på politikerna så att alla glada resenärer får en fin överraskning när de går av planet.
Eller att de privata väktarföretagen hyrs av skivlobbyn till att göra husrannsakningar.
Varför blanda in domstolar när man kan med lite påtryckningar och lobbyister sidsteppa allt vad rättssäkerhet heter.
Jag tror inte att den glada tysken på 30 talet visste vart det barkade men vi borde veta bättre."

De små stegens diktatur pratade jag och Johan om idag, visst är det skrämmande? Om Hitler började med att ta bort judar från ledande poster, sedan från högavlönade yrken, sedan från alla yrken..och ja..sen vet ni hur det gick. Ni får ursäkta nazi-referensen, det är alltid lätt att använda nazism när man gör liknelser.

Vi börjar med att låta privata företag kräva ut IP-adresser, sedan låter vi privata företag skicka kravbrev. Om ett par månader när man märker att IPRED inte fungerade så låter vi företag skicka sin personal för att kräva in skulden eller tvingar ISPs att stänga av fildelare. Vi kanske ska passa på att förbjuda Piratpartiet? Kanske se till att tidningarna inte argumenterar mot förslagen?

Med små, små steg, håller allt på att gå åt helvete.

Farväl demokratin, det var trevligt så länge det varade.

Springsteen.

2009-04-01T23:19:00.003+02:00

Fick min Springsteen-skivor idag och har roat mig med att lyssna igenom dem för att få en uppfattning om deras skick.

Born in the U.S.A.
Fodral: NM
Skiva: VG
Komplett med inner sleeve och lyrics sheet.

Greetings from Asbury Park N.J.
Fodral: VG+
Skiva: VG
Komplett med inner sleeve med lyrics.

Tunnel of Love
Fodral: NM
Skiva: VG
Komplett med inner sleeve med lyrics.

Totalpriset för alla tre inklusive frakt blev 36 kronor. Kan säga att jag är ganska nöjd med att ha ropat in den här auktionen.

What's that coming over the hill?

2009-03-31T08:44:00.009+02:00

Sista mars idag, sista dagen innan monstret vaknar. Jag talar givetvis om IPRED-lagen, dagen då mångmiljardindustrin "äntligen" segrar över individens integritet. Enligt Svenska Dagbladets omröstning i ämnet tänker 75% av de ~2700 som röstat, när jag sitter här och skriver, fortsätta fildela som vanligt. Som vanligt är det Pontén som är i spetsen för diskussionen med sina väl valda idiotier i citatform:

"– Alla som vållar någon annan skada riskerar skadestånd, säger Henrik Pontén. "

Då ska vi se, jag hämtar siffror härifrån så ta alla nummer med en nypa salt, de verkar ganska rimliga dock. Skivbolagen (Sony BMG, Universal Music etc.) tar 170 kr för en cd-skiva, ungefär 20% går till artisten, dvs 34 kronor. Detta innebär att de resterande 136 kronorna ska gå till omkostnader samt vinst för bolaget. För ett par år sedan, när tekniken var ny och det var dyrt att producera en Compact Disc-inspelning var detta rimligt, skivor kostade ju trots allt uppemot 200 vill jag minnas, idag är det inte det.

För en smärre summa, ett par tusenlappar, är det fullt möjligt att köpa utrustning i form av en dator, mikrofoner samt andra artiklar du kan tänkas behöva för att spela in en CD. Ska du ha en proffsstudio får du givetvis räkna med mer. Jag räknar inte in instrument här men å andra sidan skulle jag vilja påstå att 90% av skiten som är populärmusik idag inte använder ett enda fysiskt instrument ändå utan bara tar elektroniska ljud, så det kan inte vara någon större utgift för dem. Nu ser vi vad vi konsumenter får för våra 170 kronor:

Ett plastfodral. 1,62 kr
En CD. 1,48 kr
En artist 36 kr

Detta förutsätter givetvis att man redan har utrustningen som krävs för att göra inspelningen, men såvitt jag vet har de stora bolagen studios så de klarar sig. Sedan tillkommer markandsföring, miljardkampanjer för att lura folk att köpa 50 Cents tolfte skiva på tre år, miljardkampanjer för att få folk att köpa den 86e upplagan av U2's Greatest Hits osv. Vi kan jämföra med den senaste skivan jag köpte, cd-skivan, jag köper vinyl lite då och då.

Faunts - Feel.Love.Thinking.Of. 10$

Jag betalade alltså 10 dollar, just nu är det 80 kronor ungefär, för en CD som då inte ens hade släppts, det var alltså inte realisation utan en helt ny produktion. Svara mig Sony BMG/Universal Music, hur kommer det sig att Friendly Fire Recordings (FFR) kan gå runt på att sälja skivor för 80 kronor när jag måste betala det dubbla för Rihanna, om jag nu hade velat lyssna på henne? Jag har lyssnat på skivan, jag hör inte rop från gatan i bakgrunden, det är en studioinspelning precis lika bra som någon från de stora bolagen och Faunts använder till och med riktiga instrument(!). Jag har faktiskt ingen aning om vad Sony skulle svara på den frågan, Bert Karlsson skulle väl slå mig i ansiktet med ett paraply eller något för att jag vågar kritisera hans dansbandsindustri, eller kalla mig nazist.

Jag svarar dock att FFR inte använder sig av extensiva reklamkampanjer för att få folk att lyssna på deras skivor likt BMG marknadsför sitt skräp som "musik" utan istället lockar folk med bra musik. De producerar musik som folk tycker är bra och säljer den för en rimlig peng. Här vill jag även påstå att fildelningen har en positiv effekt. I mitt fall, just när det gäller Faunts, så hörde jag en av deras låtar M4(Part II) under eftertexten till spelet Mass Effect, laddade ner deras album (illegalt!) och älskade det, vilket resulterade i att jag köpte samtliga deras skivor. Kan garantera att jag inte hade köpt deras tre album om jag inte hade hört mer än en låt.

Vad är då problemet? Det låter väl som om det finns en enkel lösning? Lägg ner taktiken att producera hundratals skivor och hoppas på att en artist slår igenom och sen mjölka konceptet till leda med parfymer, klädkollektioner, dockor och solglasögon och satsa på musiken, mindre bolag och artister som bryr sig om musiken och inte dyra bilar och champagne.

Men detta vill givetvis inte Peter Svartling och Bert Karlsson m fl som blir rika på att sälja skräp och Jay-Z och hans kollegor som blir snorrika och kan inte finansiera sitt kokainmissbruk och sina 11 lyxbilar utan BMG i ryggen. Faunts kommer inte på miljardärer på att sälja sin musik och killen som driver FFR kommer inte flyga lyxjet till London tre gånger i veckan, men det är inte så många av oss vanliga dödliga som klarar ändå.

Jag anser att ledtråden ligger i namnet, record industry, skivindustri. Skiv- som i den fysiska skivan som numera håller på att konkurreras ut av mp3-formatet. Samt -industri, för det är vad det är, en industri som går ut på att producera så mycket som möjligt och hoppas på att folk köper. Det är inte artisterna som lider, det är skivbolagen, produkten är ointressant idag och det är skivbolagen och de artister som är kontraktsbundna till dem, samt de artister som tjänar miljoner på royalties varje år, Per Gessle(!), som "lider".

Jag har inget emot att betala en hundralapp för en bra skiva till en artist så att han eller hon kan förtjäna sitt uppehälle och leva på det de gör. Men fan heller att jag tänker betala för en lyxvilla på 1000 kvadrat, 38 mångmiljonbilar och en veckas krognotor på 300 000 kronor för en talanglös nolla som 50 Cent.

Läs det här också, min vän Simeon som numera är ordförande i Jönköpingsdelen av Ung Pirat blir intervjuad i Jönköpingsposten.

Läs mer:
SvD
Aftonhoran

Monday again.

2009-03-30T10:00:00.003+02:00

Vart en trevlig helg faktiskt, lördagen spenderades på högskoleprov. Det var ju roligare än förra gången i alla fall, hade ju både Pontus och Lisa där som jag kände, senast var det tomt. Bra gick det också, inte så bra som man hade velat men bättre än första gången jag skrev, 1.8 enligt förra årets tabell, inte fy skam.

Under kvällen roade jag mig med filmkväll med Olle och Emmelie, lika trevligt som vanligt, kan komma att bli en väldigt bra tradition det där. Har ju trots allt en del TV-serier tankat, kan hålla oss sysselsatta i en månads totalt tittande eller något.

Söndagen blev superlugn och jag fick lite gjort på projektrapporten och bara slappade, känns bra känns bra.

Once more for the record.

2009-03-27T16:44:00.005+01:00

Det blev en till skiva den här månaden, men nu får det vara köpstopp ett tag framöver. Hittade den här otroligt vackra skapelsen, transparent 12", det är inte Insen, men det är Alva Noto + Ryuichi Sakamoto i alla fall, Insen har jag bara hittat ett exemplar i Holland för €50 och det tål inte min skivbudget just nu.

Alva Noto + Ryuichi Sakamoto - Revep

More records.

2009-03-26T22:23:00.004+01:00

Tre nya vinyler på väg, fyndat på Tradera.

Bruce Springsteen - Born in the U.S.A.

Bruce Springsteen - Tunnel of Love

Bruce Springsteen - Greetings from Asbury Park N.J.

La ett lågt maxbud på de här tre i samma auktion för ett tag sen, trodde faktiskt att något skulle bjuda över 50 kr, auktionen slutade med att jag var enda budet. Tre vinylskivor för en krona, inte helt fel. Får betala frakt också, men fortfarande under 50-lappen för allihop, jag är nöjd i alla fall.

A thought.

2009-03-26T00:13:00.005+01:00

En tanke blåste förbi i form av ett hopknycklat papper på den relativt tomma vägsträckan som är mitt medvetande såhär i övergångsfasen mellan onsdag och torsdag. Jag kände mig dock tvingad att plocka upp den och veckla ut den nu, jag vill inte låta den blåsa vidare och kanske förlora den för alltid.

Jag tänker på Kierkegaard.
Jag tänker på Luther.
Jag tänker på påven.

Jag är normalt sett väldigt hård mot troende, jag anser det vara nonsens och den enda ursäkten man har för att tillhöra ett religiöst samfund är att man fötts in i det och inte orkat resonera sig ur det. Nej förlåt, det är ingen ursäkt, men det är en förklaring. Något slog mig dock nyss, det är inte den närvarande tanken på en högre makt som stör mig hos människor, det är den blinda tron på de styrande inom samfundet. Likt människorna i 1500-talets Italien som blint följde påven och spenderade sina sista pengar på avlatsbrev och att lukta på sakrament, följer man böcker som Koranen och Bibeln och personer i form av påvar och biskopar.

Böcker som likt Da Vinci-koden eller Jane Eyre inte är annat än bokstäver tryckta med bläck på papper.

Personer som likt dig och mig är gjorda av kött och blod och inte är bättre än någon annan därför att de har en rolig mössa.

Det var påven som utlyste korståg. Det var de styrande inom katolska kyrkan som förbjöd preventivmedel. Det är religiösa ledare som motverkar könsneutrala äktenskap. Det är Bibeltolkare som bestämmer vad som är rätt och vad som är fel.

Det är den blinda tilltron till dessa överheter som stör mig. Tolka mig inte fel nu, jag är inte lutheran, jag är inte troende och jag stödjer inte kyrkan ens i den protestantiska formen. Vad jag försöker säga är att för att få min respekt, om man är troende, kräver det att man personligen kommit fram till att tron på en Gud, ett högre väsen, en skapare, en härskare, en beskyddare eller en förstörare, vilken form denne än må anta, är det rätta. Jag har svårt att respektera att man föds in i en religion, man lär sig sedan barnsben att Bibeln är rätt och man ifrågasätter inte utan man följer blint. Jag har svårt att respektera att man sätter sin tilltro till en man av samma kött och blod som en själv och upphöjer honom, baserat på inget annat än hans titel.

Här kommer således Kierkegaard in på ett hörn. Det religiösa livet, den mest fulländade formen av leverne enligt vår danske filosof. Jag anser inte att det är det bästa sättet att leva, det jag anser är, att ska man leva religiöst, ska det vara ett medvetet val, likt det som Kierkegaard beskriver. Ska man tro, ska man göra det för att man tror, inte för att det står i Bibeln. Ska man utöva sin tro, ska man göra det på sitt sätt, på sina egna villkor och inte i en kyrka där man leds av präster, inte enligt en bok som någon annan skrivit och inte enligt det sätt som dina föräldrar påtvingat sedan barnsben. Ska man utöva sin tro, ska man göra det på det sätt, man anser är rätt, för den tro, man anser man har.

Varför är det här bättre? För att du har gjort ett medvetet val. Jag har gjort ett medvetet val, jag har resonerat, jag har funderat, jag har kommit fram till att det inte finns något som övertygar mig om att det existerar en högre makt.

När du kan tala om för mig vad det är som övertygar dig och du inte motiverar det med "därför att det står i Bibeln" eller "därför att min präst säger det", då har jag lättare att acceptera en inneboende tanke hos någon annan, en inneboende tanke om en högre makt. Jag accepterar inte idén, men jag accepterar att idén existerar.

Enligt mina egna resoneringar, enligt mina tankar, kommer de flesta som följer mitt råd komma fram till att det inte existerar något metafysiskt fenomen som står över det materiella. Kanske har jag fel? Det enda sättet att övertyga mig är dock att presentera ett nytt bevis, för varken Bibeln, Thomas av Aquino, Descartes eller Augustinus har lyckats. Vart ska du få beviset ifrån? Dig själv, för en gångs skull, se till dig själv, resonera, argumentera, fundera! Det slutgiltiga svaret finns inte här, hade det funnits hade alla, eller ingen, varit troende.

Varför ska man då lyssna på det här stycket kött och blod men inte på påven? Jag lånar av Wittgenstein i brist på ork att formulera något själv. Se inte det här som det rätta, se det som en stege som hjälper dig att uppnå det rätta, när du gjort det, kan du sparka undan stegen.

Jag är för trött för att läsa igenom ordentligt och korrigera, imorgon kanske tanken verkar absurd, men det vet jag ju inte än.

Insen.

2009-03-25T23:46:00.004+01:00

Alva Noto + Ryuichi Sakamoto - Insen

Nu är jag lycklig. Det här var det bästa, på länge.

Wednesday, apparently.

2009-03-25T19:17:00.004+01:00

Nu är det kallt igen. Får vara glad så länge man får sitta inne och ta det lugnt, lyssna på bra musik och dricka en kopp kaffe i lugn och ro. Har läst lite filosofi, ett av de få ämnen jag faktiskt tycker är roligt att plugga, det och naturkunskap. Tyvärr är naturkunskapen alldeles för enkel för tillfället, jag kan ju redan det vi gör nu, vi gjorde ju det på högstadiet. Elektroner, protoner och neutroner, valenselektroner och elektronskal, masstal och atomnummer, det är alldeles för grundläggande. Skulle vilja läsa intressantare saker, fundamental växelverkan, eller nu när det trots allt är kemi vi sysslar med, radioaktivitet kanske? Visserligen mycket fysik i det också, har snöat in på fysik, lite sugen blir man på NV-basår och sen läsa teoretisk fysik på Chalmers.

Från drömmar om kvarkar och termodynamik, idag var det löning, vilket resulterade i två nya skivinköp.

M83 - Saturdays = Youth

NHK - Unununium

Men, man finner spår av mitt nyvunna intresse för naturkunskap i mina skivinköp också. Franska M83 som delar namn med en galax och NHK vars albumtitel Unununium givetvis härstammar från grundämnet Röntgenium som tidigare bar namnet, atomnumret 111 kan ses längst upp på fodralet också. Grymt bra plattor är det båda två, så tro det eller ej, men det finns ett intresse för musiken också, inte bara namnen.

.

2009-03-23T19:10:00.000+01:00

"Space... the Final Frontier. These are the voyages of the starship Enterprise. Its five-year mission: to explore strange new worlds, to seek out new life and new civilizations, to boldly go where no man has gone before." - Star Trek TOS

Join the movement.

2009-03-22T23:24:00.002+01:00

Den här tyckte jag var fin.

King Magazine Nummer 4 - 2009

2009-03-20T15:22:00.002+01:00

Tidningen trillade just ner i brevlådan. Är ganska nöjd faktiskt, okej, väldigt nöjd..

Bredvid Marcus Dunberg, inte så pjåkigt alls..

.

2009-03-19T23:31:00.000+01:00

Var tvungen, såg det här och det slog mig hur utmärkt det representerar hur jag känner just nu.

"I was never more certain of how far away I was from my goal than when I was standing right beside it." - Vincent (Gattaca 1997)

För övrigt är det här mitt hundrade inlägg, grattis mig.

Literature.

2009-03-19T23:00:00.003+01:00

Har fastnat i en läsfrossa, har en uppsjö av böcker som ligger på hög och väntar på att bli lästa och kommer bara på fler och fler jag skulle vilja läsa. Sparar böcker i min önskelista på Bokus för att ha om de jag redan köpt mot förmodan skulle ta slut, så här ser det ut för tillfället, utan inbördes rangordning:

Att läsa:
Tystnad - Shuzaku Endo
Jane Eyre - Charlotte Brontë
Och Himlens Vida Väv - Lian Hearn
Night of the Dragon - Richard A. Knaak
Illusionen om Gud - Richard Dawkins
Sneaking a Look at God's Cards - Giancarlo Ghirardi
Mass Effect: Ascension - Drew Karpyshyn
Den Gömda Skatten - Clive Cussler
Cyklop - Clive Cussler

Önskelista:
2001 - Arthur C. Clarke
2010 - Arthur C. Clarke
2061 - Arthur C. Clarke
3001 - Arthur C. Clarke
Blood Music - Greg Bear
Call of Cthulhu - HP Lovecraft
Stiftelsetrilogin - Isaac Asimov
The Gods Themselves - Isaac Asimov
The Tale of Genji - Murasaki Shikibu
Candide - Voltaire

Likt många andra delar av mig är listan över mina litterära preferenser fullständigt galen. Vet inte om det går att hitta något direkt samband mellan de olika verken, det varierar från Asimov och Clarkes sci-fi, till Knaaks och Hearns fantasy, sen finns det några klassiker, Lovecraft, Lady Murasaki och Voltaire. På toppen av allt det där finns vetenskaplig litteratur i form av Dawkins och Ghirardi. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det här, jag vill läsa allt, men jag kan inte riktigt motivera varför. Några av dem är självklara, det bor en nörd någonstans inom mig som vill läsa Clarke, Asimov och Bear och sen är det alltid bra att kombinera science-fiction med riktig science tänkte jag, dessutom är det sanslöst intressant, så då kommer Dawkins och Ghirardi in där på ett hörn. Sedan då? Allmänbildning kanske, man ska ha läst Candide och är man intresserad av japansk litteratur ska man ha läst Genji. Cussler halkar in på ett bananskal då jag läst fyra av hans andra böcker, perfekta ligga-vid-poolen-böcker utan särskilt mycket substans så att inte hjärnan kokar över när det är sommarsol ute.

Se där, det gick tydligen motivera dem trots allt, nu blir det Tystnad.

.

2009-03-18T20:12:00.003+01:00

"I like time, I live in it, so it's hard to imagine time ending." - Robert Caldwell

Censorship.

2009-03-18T00:30:00.006+01:00

Ja, då var det dags igen. SVT Debatt ikväll talade om våldsamma dataspel, känns gammalt vid det här laget. Brukar gilla Janne Josefsson men det här var patetiskt, försöka förlöjliga ena sidan och framhäva den andra, i en debatt i public service? Skamligt. Hur som helst bestod debatten av "The Usual Suspects", vi hade Postal 2 och Manhunt, vi hade ungdomar och *trumvirvel* Kristdemokraterna! Förstår inte hur man kan vara så otroligt bakåtsträvande som kyrkan nu lyckats vara i hundratals år. Ska vi ta ett par roliga exempel på hur kyrkan har roat sig under åren?

ca. 1600 - Galileo Galilei talar om heliocentrism och kyrkan bannlyser hans böcker och förbjuder dem från att tryckas i nya upplagor.
1979 - Monty Python-filmen Life of Brian förbjuds av den Walesiska kyrkan.
1980 - SVT sänder Studio S - Vem behöver videovåld? om filmcensur.
1986 - Frank Zappa diskuterar med den kristna högern om det "hemska" innehållet i rockmusiken och regeringens skyldighet att censurera musiken.
ca. 2000 - Utställningen Ecce Homo orsakar kontrovers bland religiösa.
2008 - Östgöta Correspondenten publicerar en affisch för en punkfestival i Linköping med anti-religiösa motiv, chefredaktören mordhotas.
2009 - KD återupptar debatten om censur av dataspel, igen!

Hur lång tid kommer det ta? Först censurerade man litteraturen, sen gav man upp, började klaga på musiken som gjorde ungdomarna avtrubbade och amoraliska. Sedan gav man upp och började klaga på filmerna, filmcensur, det var viktigt(!), det har man gett upp. Nu är det dataspelens tur tydligen och trots att man fortfarande saknar medicinska bevis för att dataspel orsakar våldshandlingar. Det äcklar mig, censur i alla former äcklar mig. I hundratals år har en kristna moralpaniken förpestat vår tillvaro till ingen nytta, ge upp!

Lyssna på det här istället.

.

2009-03-16T20:55:00.002+01:00

"If the elephants have past lives,
yet all destined to always remember,
it's no wonder how they scream,
like you and I they must have some temper."

Elephants - Rachael Yamagata

Progress report.

2009-03-16T17:56:00.002+01:00

Lugn vecka framöver, med undantag för Indienprovet imorgon, men det löser sig. I övrigt blir det projektarbete, roade mig med retuschering av bilderna igår, tog jättelång tid, var jättetråkigt. Vet inte vad jag ska slösa tiden på annars, längtar till lördagen för övrigt. Olle och Emmelie kommer på How I Met Your Mother-maraton här, trevlish. Nu blir det dock studier, kanske, ska försöka skriva ner lite anteckningar till morgondagens KIV-uppgift, sen kanske det blir ett inlägg om det svenska kungahuset, har lite galla att spy, får se om jag har ork nog att skriva ner det.

Amendment.

2009-03-15T14:25:00.002+01:00

Dessa idioter, svärmar omkring en i vårt dagliga liv likt getingar som söker sig till ett glas utspilld saft. Förstår inte längre varför jag bryr mig, eller snarare, varför jag försökt upprätta en fasad som antyder att jag bryr mig.

"Det är väl trevligt att umgås" säger de till mig i ett försök att motivera något slags stimulerande samtal. Det är klart det är, men inte med vem som helst. Det finns få människor som jag har trevligt när jag umgås med, ännu färre som har trevligt när de umgås med mig. Likt lacknafta och vatten, oförenliga förutom för en kort stund, försöker man blanda människor utifrån anstiftade grupper. Om sanningen ska fram, såg jag inte poängen.

I ärlighetens namn, det var trevligt igår, jävligt trevligt. Välorganiserat och väl genomfört, all cred till Bojan och Alexander för att ha snott ihop den här grejen. Tack Fredrik för kubanen också, igen, måste bjuda igen en dag i framtiden. Vann ju pris för "klassens blogg" också, nu har man press på sig att upprätthålla det, får börja lägga ner min själ i det här. En sådan ärofylld utmärkelse förtjänar att förevigas, ska försöka inkludera detta någonstans på bloggen, får fundera på det.

Murarna har rasat. När speglarna och röken försvann upphävdes illusionen. Kvar finns bara jag. Betydligt mindre jävlig än jag tidigare trott.

Filled with disgust.

2009-03-12T20:20:00.003+01:00

Dessa idioter, svärmar omkring en i vårt dagliga liv likt getingar som söker sig till ett glas utspilld saft. Förstår inte längre varför jag bryr mig, eller snarare, varför jag försökt upprätta en fasad som antyder att jag bryr mig.

"Det är väl trevligt att umgås" säger de till mig i ett försök att motivera något slags stimulerande samtal. Det är klart det är, men inte med vem som helst. Det finns få människor som jag har trevligt när jag umgås med, ännu färre som har trevligt när de umgås med mig. Likt lacknafta och vatten, oförenliga förutom för en kort stund, försöker man blanda människor utifrån anstiftade grupper. Om sanningen ska fram, ser jag inte poängen.

Placeboeffekten gör sig till känna när irritationen framkallar fysiska åkommor i form av illamående vid de visuella stimuli som spela framför mig. Min hörsel har givit mig huvudvärk, men det är inte ljudet, det är orden.

Murarna har rasat. När speglarna och röken försvann upphävdes illusionen. Kvar finns bara jag. Betydligt mer jävlig än ni tidigare trott.

Shopshop.

2009-03-09T18:41:00.005+01:00

Har tydligen handlat väldigt mycket grejer den senaste tiden, i alla fall verkar det så när jag ser hur mycket leveranser det har kommit till mig. Nu får det vara bra för ett tag tycker jag. Idag fick jag i alla fall mina skivor och böcker som jag väntat på.

LP:
Steely Dan - Can't Buy a Thrill
Underground Resistance - Interstellar Fugitives

Böcker:
Sneaking a Look at God's Cards - Ghiancarlo Ghirardi
Illusionen om Gud - Richard Dawkins
The Silent Cry - Kenzaburo Oe
Night of the Dragon - Richard A. Knaak

En något salig blanding det där, 70-talsrock och techno på skiva och sen två facklitterära böcker, en japansk nobelpristagare från 1994 och en fantasybok. Mixing business with pleasure, as always. Hur som helst var jag även på biblioteket idag och lånade tre böcker av Shusaku Endo: Tystnad, Samuraj och Skandal som jag blev rekommenderad av Harald som var och föreläste om Japan för oss i förra veckan. Jag har också övningskört idag, vilket var trevligt, det gick bra sånär som på det faktum att jag nästan körde över en gubbe, men det är sånt som händer.

Hade en muntlig presentation idag, en argumenterande framställan om vikten av att ha public service i form av SVT. Det gick helt fantastiskt bra med tanke på att jag började förbereda mig 25 minuter innan lektionen och fick omdömet "Exemplariskt". Jag vet..jag kan knappt tro det själv, jag är sjukt bra helt enkelt.

Morgondagen kommer att dedikeras åt studier samt en sväng in till stan för att få professionell vård, av håret alltså, vilket behövs. Nu ska jag återgå till att läsa Oe, måste ha läst ut den till onsdag, känns bra detta.

The loving embrace of God.

2009-03-02T18:29:00.005+01:00

Det är inte ofta man blir riktigt upprörd, i alla fall inte ofta jag blir det. Filosofin idag gick vidare på ontologiska idéer och vi läste Descartes, Hume och Kant och till en början rörde det sig om Descartes gudsbevis bl.a. Här ingår givetvis också illusionen om jaget, eller existensen av ett medvetande skilt från materia, om man frågar Descarte. Vidare därifrån gick vi vidare till Hume, som presenterar något extrema, men till stor del empiriskt belagda åsikter om människan som en tänkade varelse, men som frångår Descartes "Jag tänker, alltså finns jag" till förmån för extremen "Något tänker, alltså finns tanken". Så långt var det ganska lugnt med andra ord, jag var mest nöjd med att vi äntligen rört oss vidare till en filosof som inte sysslade med gudsbevis. Hume går sedan vidare och motbevisar, enligt sig själv, existensen av ett "jag" då vi inte kan se jaget eller förnimma jaget. Än så länge är jag fortfarande med. Sedan kommer vi till kritiken gentemot Humes idéer och vi får veta att en vanlig kritisk åsikt är att att jaget givetvis inte kan se sig själv, lika lite som att ögonen inte kan se sig själva och hörseln inte kan höra sig själv, betyder detta då att syn och hörsel inte existerar?

Det är här det börjar bli problematiskt, nu bygger någon vidare på den här antitesen och presenterar "vi kan inte med våra fem sinnen uppleva kärlek, betyder det att kärlek inte finns?" Härifrån konstruerar jag således min tes:

Kärlek existerar i den form att vi givit en serie fysiska och neurologiska kroppsfunktioner ett namn, kärlek. I begreppet kärlek ingår exempelvis: fysisk attraktion, åtrå, ökad puls och "fjärilar i magen" - som det så vackert uttrycks på lågstadiet. Detta är några av de saker som man vanligen tillskriver kroppen under "förälskelse" och "kärlek". Ur detta, ska vi då abstrahera något slags metafysiskt fenomen som står utanför det biologiska? Ska vi ur inget skapa något, ett utomstående abstrakt, något, som är orsaken till dessa kroppsliga händelser? Ska vi ur inget, som det är än så länge, skapa ett gudsbegrepp som är orsak till att vi förnimmer dessa reaktioner, med våra fem sinnen vill jag tillägga! Känslan av att man blir varm när man ser "the object of one's attraction", är inte detta något vi känner med våra fem sinnen? Om det inte är det, är feber också ett metafysiskt fenomen, något som hör till vårt medvetande, separerat från vår materia?

Här vill jag ta hjälp av Ockham och ge svaret: Nej. Vad är enklast? Vad kräver minst antal förklaringar för att lösa problemet?

A. Kärlek är något som står utanför det kroppsliga och vår materia. Det är något ytterligare, något som skapats av vårt medvetande, ett medvetande som står utanför vår materia. Ett medvetande som är oändligt och inte består av materia, enligt Descartes. Vad fan består det av då? Förklara det för mig, för jag har just presenterat min förklaring så långt jag kan komma för hur kärlek kan vara något som står utanför vår materia.

B. Kärlek är ett begrepp skapat av människan för att beskriva en serie kemiska reaktioner och fysiologiska responser som sker i kroppen vid åtrå.

Slutsats: B, med en mening kan man förklara begreppet kärlek utifrån ett biologiskt perspektiv, ska vi dra in metafysik, medvetande, jag-begrepp och dessutom Gud, då blir det ett helvete. Givetvis var det enkelt att förklara saker med abstrakta fenomen innan vi hade teknik för att göra några empiriska studier av den mänskliga hjärnan. Idag har vi inte det problemet. Kärlek går att bryta ner till en serie neurobiologiska kemiska reaktioner, några av dessa är:

Serotonin - En signalsubstans i hjärnan som även återfinns i hjärnan vid OCD som kan vara orsak till känslan av att inte kunna tänka på något annat än sin förälskelse.
Oxytocin - Ett ämne som frigörs under orgasmen hos kvinnor som visat sig ha samröre med hur vi bildar långvariga relationer.
Vasopressin - Ett ämne med liknande egenskaper som det ovanstående, fast hos män.

Sedan har vi givetvis östrogen och testosteron som utan tvekan spelar in när det gäller åtrå och den rent fysiska attraktionen.

Utöver dessa rent fysiologiska aspekter har vi även inverkan från den sociala delen av våra liv. Kanske är det så att vi känner den biologiska åtrån, vår naturliga vilja att fortplanta oss och sedan när vi gjort det och förälskelsekänslorna forsar över oss. Finns det inte fortfarande en viss social press på oss att vi ska binda oss för livet, förr eller senare, med någon lämplig individ för att producera en avkomma? Givetvis hävdar jag. Därmed tror jag även att det sociala påverkar oss att känna "kärlek" till en person under en hel livstid, även när den rent fysiska åtrån har försvunnit.

Sådär, då har jag plockat isär kärleksbegreppet for your convenience, grattis världen, ännu en gång har någon tänkt åt den stora fördummade massan.

That time of the year again.

2009-03-01T23:06:00.003+01:00

Undrar om det är biologiskt eller socialt programmerat? Våren, vårkänslor, kärlek! Det där, allt det där, som tydligen ska ha med våren att göra. Blommor eller löv eller vad fan det heter på träden och kärlek, tydligen. Stör mig lite, inte på grund av att det är något fel att ha en årstid att dedikera till kärlek, det ska tydligen vara en bra grej så varför inte fokusera lite extra på den, och våren är inte sämre än någon annan årstid. Det som stör mig är att jag verkar ha gått på skiten, känner mig alltid extra ensam under våren. Förbannat irriterande, har saker att göra men ingen energi att uppbringa någonstans ifrån, vad gör man?

Just when you thou..

2009-02-28T14:11:00.004+01:00

Wow..det här var coolt. Här trodde jag att jag satt på alla former av nördkunskap man kunde besitta i princip, och så har jag missat något så basic som det här. Otroligt. Upptäckte det av en rolig slump, testa det gärna, om ni inte redan känner till det, kanske bara var jag som inte visste om det.

I iTunes, senaste versionen, tryck Ctrl+T. Nya visualiseringarna är sjukt läckra.

Going out in style.

2009-02-28T12:41:00.002+01:00

Tvetydig rubrik, man skulle nu kunna tro att jag kommer presentera en outfit-bild med vad jag hade på mig på Bongo igår, men icke! Nej, det jag menar är helt enkelt att gårdagen var sista gången innan mina tre nyktra månader. Vilken kväll det vart, har inte haft så roligt på länge. Gutta, Simeon och nya bekanstkapen Alexander. Sen att jag träffade fyra av mina sex kusiner, de andra två har ett par år kvar innan de får gå ut, på Bongo gjorde inte kvällen sämre direkt. Tror inte jag träffat dem annat än typ vinkat på bussen sen morfar fyllde 70 i somras, det är sjukt. Men nu ska det förhoppningsvis bli ändring på det.

I övrigt var fredag eftermiddag en av de mest hektiska eftermiddagarna jag någonsin haft tror jag. Hade så galet mycket att tänka på att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Jag var tvungen att fixa intervjun, jag var tvungen att börja på min uppsats och dessutom hade jag blivit kallad till tingsrätten! Lyckligtvis är jag varken målsägande eller åtalad i målet utan jag ska vittna, men fortfarande, det blir intressant, har jag aldrig gjort förr. Lyckades dessutom få ordning på min lilla intervju för magasinet senare, efter många om och men. Kommer troligen synas i juninumret, vilket är trevligt. Har snackat lite mer med Kristoffer och han verkar vara nöjd med att jag vill skriva, ska pusha som fan nu så att jag har en chans att få ett sommarjobb senare.

Nu sitter jag och lyssnar på The Smiths och är lite bakfull, ganska trevligt faktiskt. Borde ta och äta något, sen får vi se vart dagen tar oss.

Nervous.

2009-02-26T23:43:00.002+01:00

Som om det inte vore nog med att man ska bli utvärderad i naturkunskap imorgon har jag lyckats ådra mig ytterligare ett stresselement. På uppdrag av magasinet ska undertecknad genomföra en kort intervju, deadline imorgon, har haft hela veckan på mig men saker har gått åt skogen hela vägen. Det enda jag har att hoppas på nu är att jag faktiskt får svar imorgon, annars måste jag i ren panik telefonterrorisera alla potentiella medverkande tills någon väljer att svara. Hoppas verkligen att jag får svar, jag vet inte ens vilka mina andra potentiella medverkande skulle kunna vara och hur ska jag då kunna telefonterrorisera dem?

Det här är ett problem.
Ska sova på saken.

Fuck CSS.

2009-02-26T23:32:00.002+01:00

Nej, det blir inte av med det, har annat för mig, får leka med den här nya layouten istället.

Feelings and phenotypes.

2009-02-26T22:17:00.002+01:00

Sitter och pluggar naturkunskap, känns lätt, tror att dagens studier räcker för provet imorgon. Lyssnar just nu även på Valkyrie Profile 2 -Silmeria- Original Soundtrack Vol. 1 Alicia Side, ingen dålig titel, men det var inte titeln jag ville skriva om. Sanslöst stämningsfullt komponerat av Motoi Sakuraba är det, blir nästan tårögd mitt bland alla fenotyper och korsningsscheman, helt otroligt.

First steps into.

2009-02-25T21:12:00.000+01:00

Har bestämt mig för att göra en helt ny sida, ska bara lära mig CSS först, så räkna med att det kommer ta ett tag. Screw naturprovet!

You're the one for me, Fatty

2009-02-25T17:09:00.002+01:00

Såhär på eftermiddagen efter en något hektisk dag slänger man igång datorn, man skriver några mejl och ringer lite. Sedan får man för sig att man ska fixa den där blogguppdateringen jag funderade på igår, sedan gör man en bild i Photoshop och sen ändrar man lite färger på bloggen. Ett simpelt sätt att ändra utseende på den helt enkelt. Nu blev resultatet skräp och kommer inte att stanna länge, jag behöver kaffe om det ska bli något vettigt av det här.

Jag behöver inspiration!

Are you a vampire?

2009-02-24T19:12:00.001+01:00

Ska göra om bloggens utseende, efter att jag skrivit min uppsats..kanske.

Surprisingly original.

2009-02-24T19:08:00.003+01:00

Jag får kritik för det dagligen, jag dömer folk, men det här är väl i alla fall lite roligt? Hon är ju typ 60 bast.

Quantum mechanics.

2009-02-23T18:17:00.004+01:00

Det är inte ofta man känner att man kanske borde ta en helomvändning i livet, tur är väl det, skulle vara ett helvete. Hur som helst såg vi en intressant dokumentär på filosofilektionen idag om nära-döden-upplevelser och extra-sensory-perception och sådant spännande och av någon anledning känner jag att ju mer jag läser om medicin och naturvetenskap desto mer dras jag åt det hållet. Av någon anledning börjar jag känna att jag vill satsa på naturvetenskap istället för humaniora, kanske beror det på den totala bristen på intellektuell stimulans som samhällsprogrammet har presenterat de här tre åren kanske något annat. I vilket fall som helst känner jag att jag vill lära mig mer och mer om framförallt fysik och medicin, men frågan är hur. Jag har ingen lust att gå om gymnasiet och läsa naturvetenskap och ingen möjlighet att läsa fysik på högskolan då jag gått samhäll, naturvetenskapligt basår kanske, men vad blir man på en fysikutbildning?

Kanske får det fortsätta att vara en hobby, ska i vilket fall som helst införskaffa boken Sneaking a Look At God's Cards av Giancarlo Ghiardi och försöka lära mig något intressant därifrån, kanske blir lite utmaning åtminstone.

Som tur är finns det ju annat i livet än gymnasiestudier som jag kan spendera tid på, typ jobba för King, det är trevligt. Pratade med Kristoffer idag, fick äntligen tag i honom och kunde få något att göra, blir roligt faktiskt. Får ta tag i det ordentligt imorgon så att det blir gjort innan deadline på torsdag. Som tur är har mina skivor från Friendly Fire Recordings anlänt från The Big Apple så nu ska jag fortsätta lyssna på Faunts och skriva om Aum Shinrikyo, trevligt.

Continuum

2009-02-12T15:46:00.005+01:00

By popular demand tänker jag fortsätta denna till synes meningslösa sysselsättning, nej, jag ljuger, det finns inget som helst popular demand, jag tänker fortsätta ändå. Hur som helst är det lov och jag har väldigt lite att göra för tillfället och har jobbat med projektarbetet hela dagen. Börjar närma mig ljuset i slutet av den något dunkla tunneln, det har ju trots allt gått ganska bra hela vägen, och detta bör firas. Vet dock inte hur, så jag får återkomma till det. Pratade med Kristoffer Vural i början av veckan, jag ska tydligen höra av mig om jag vill få lite skrivarbete, lyckas dock inte få tag i honom, synd.

Efter detta extremt dåligt formulerade första stycke som snabbt beskriver min nuvarande situation kan vi gå vidare till något helt annat. Dels för att jag gillar min nya t-shirt och dels för att retas med IB-Max tänker jag ladda upp en outfitbild. Hah!

Rickard Lindqvist Kangaroo Tee

Det vart två, ingen av dem särskilt bra, men det kanske går att se ungefär hur tröjan ser ut. Slänger med en en sneak-peak på mitt projektarbete som plåster på såren, tröjan får ni se live, någon gång.

Skärm vänster: Stories.house
Skärm höger: Artikeln

King Magazine #5

2009-01-30T23:26:00.003+01:00

Sista dagen, vemod blandat med lycka. Samtidigt som det känns jättetrist att lämna King-redaktionen så finns det en del upplyftande nyheter som balanserar kvällens känslor, men mer om det senare. Den här dagen började som de tidigare, jag var på jobbet vid strax efter nio idag, kom samtidigt som Jonathan. Började med att kolla mejlen, hade dock inte fått svar någonstans, dessvärre. Istället gick jag bort till Jonathan för att tigga lite jobb att göra tills dess att klockan blev 11 så att jag kunde ringa och intervjua Peter Andersson. Fick skriva ytterligare en notis till King Kröner samt leta reda på lite prisuppgifter och sådant till några av de andra sakerna vi skrivit om.

Annars flöt tiden på fram tills det blev dags att ringa för intervjun vid 11, tyvärr var han upptagen när jag ringde så jag väntade en halvtimme och genomförde sedan min intervju. Det kändes bra, det blev en av de bättre jag gjorde eftersom han hade fått frågorna i förväg och var lite mer förberedd, sedan hörde vi varande och det bröts inte som det gjorde när jag intervjuade Jonathan från Mikas igår. Hur som helst genomförde vi intervjun per telefon och sedan skrev jag ner det, mejlade det till honom, vi gjorde lite korrigeringar ihop och sedan mejlade jag det till Pamela. Hon var tyvärr sjuk idag, så jag får väl lite feedback på måndag skulle jag tro. Annars har jag även mejlat runt till alla människor vi försökt få tag i till Tre tycker till, en var klar igår, men vi behövde ju två till.

Kristoffer gav mig ett namn som jag mejlade ganska tidigt på morgonen och som svarade snabbt att han skulle återkomma under dagen, grymt trevlig kille. Fick hans svar under eftermiddagen men saknade fortfarande en trots att jag hade tre linor ute med potentiella deltagare som inte ville höra av sig. Vi försökte med en fjärde men det visade sig att hon inte jobbade kvar på Burberrys presskontor och de som gjorde det hade inget nummer jag kunde nå henne på, trist. Till slut, framåt fem på eftermiddagen fick vi äntligen svar från en person jag precis hade mejlat, han svarade på bara ett par minuter. Vem han var, och vem de andra två var, får ni läsa i King Magazine i april. De har även en rolig tradition på redaktionen fick jag veta idag, jag vet inte hur ofta, eller om det hade skett förut om jag ska vara ärlig, så det kanske inte är en tradition. Hur som helst så var det after work, på jobbet, innan de flesta hade slutat, närmare bestämt nästan två timmar innan jag och Kristoffer gick hem. Det vart lite trevligt att dricka öl på jobbet dock, inte ofta man får chans att göra det.

När jag hade sammanställt Tre tycker till åt Kristoffer var jag klar för dagen, för veckan och för min praktiktid på King Magazine. Det var nästan så att jag blev tårögd. Kristoffer var den enda som var kvar av redaktionsmedlemmarna och eftersom han skulle in till stan tog vi T-banan tillsammans. Vi diskuterade lite om Stockholm, livet i småstäder, och annat, men även det jag nämnde igår: lite potentiellt frilansarbete. Som det verkar så är de väldigt nöjda med det jag skrivit och att jag har blivit klar med det snabbt och så vidare, så det är med största sannolikhet så att jag kommer att få skriva lite smågrejer åt King Magazine från och med nu. Jag kommer att ligga på och visa att jag är ambitiös och engagerad och verkligen vill det här, kanske kan man få ett sommarjobb där efter gymnasiet sedan, det vore galet roligt.

Kvällen har jag spenderat ensam i lägenheten, Johan är ute och käkar med sina bröder och jag sörjer inte direkt. Inget illa om Johan, men det är skönt att ha lite ledigt, har trots allt varit ute varenda kväll den här veckan. Just nu dricker jag minestronesoppa, har räknat matte en timma samt beställt en underbart lyckad födelsedagspresent till min lillasyster. Nu tänkte jag glo på Kill Bill vol. 2 och sen gå och lägga mig, sedan ska jag sova jäkligt länge imorgon. Nu är det väl bara en sak kvar att säga: "Hej, jag heter Adam. Jag är 18 år gammal och frilansar för King." - sug på den.

King Magazine #4

2009-01-29T23:57:00.000+01:00

God afton kära läsare. Idag är det torsdag, var det torsdag, rättare sagt då klockan har passerat midnatt. Kommer dock publicera inlägget som om det skrev på torsdagen för kontinuitetens skull. Den här dagen var like underbar som de föregående. Jag har gjort mer skrivarbete, jobbat lite med några notiser till King Kröner, fortsatt ringa runt för Tre tycker till och dessutom gjort två intervjuer, en med Kalle Tollmar på Odd Projects, en PR-byrå som arrangerade visningar på Fashion Week by Berns samt en intervju med Jonathan som är modell för Mikas och gick åt Tiger of Sweden i år. Jättekul att göra, imorgon blir det även en kort intervju med Peter Andersson som är en av de som ligger bakom hela modeveckan.

Idag var även första dagen jag fick göra något åt Pamela i form av de här intervjuerna och jag har ju dessutom gjort lite grejer åt Jonathan samt fortsatt att jaga folk till Tre tycker till som Kristoffer behövde lite hjälp med. Så idag har jag suttit mycket i telefon och skrivit en hel del. Tog dessutom en ganska lång lunch och åt på saluhallarna på Medborgarplatsen med Amelie. Längesedan jag träffade henne så det var extra trevligt. Eftermiddagen gick i princip åt till att ringa runt, dels intervjuerna och dels ringa David Lamb på GQ Style i London för sjunde gången utan att gå något svar. Trackaserade även Aftonbladets växel genom att upprepade gånger be att bli kopplad till Per Bjurman som är deras korrespondent i New York. Till slut kopplade en av telefonisterna mig dit men han var upptagen och lovade att ringa tillbaka, något som han dock inte gjorde innan klockan 20:00 då jag gav upp och stängde av telefonen.

Det är trist men sant att veckan börjar lida mot sitt slut, hade gärna stannat en vecka till och skrivit mer saker och testat andra grejer, trivs helt galet bra. Dagens sista överraskning kom när jag precis var på väg hem och skulle uppdatera Kristoffer lite snabbt om hur det går med Tre tycker till och han sa att det var synd att jag bara stannade en vecka och att det kanske kunde bli aktuellt att fixa en frilanstjänst åt mig. Absolut inte bra betalt, kanske inte ens betalt, absolut inte glamoröst, men mitt namn på vissa smågrejer i tidningen och på hemsidan om de behöver hjälp med något. Detta låter onekligen inte fel, jag har visserligen ett jobb, jag har skolan, men att dessutom skriva lite korta notiser åt King Magazine då och då skulle jag absolut inte tacka nej till. Imorgon kommer jag kanske erbjuda dem att ta emot mig ännu en vecka som praktikant under sportlovet, åka upp en vecka till och jobba för King, gratis, men som sagt, jag trivs helt grymt bra och skulle inte ha något emot att jobba gratis ännu en vecka. Då kanske det dessutom är en plåtning så att jag får testa stylingdelen också.

Mer om detta imorgon, min sista dag, då jag ska diskutera saken närmare med redaktionen, men som sagt, om erbjudandet om ett skrivarbete här och där kvarstår tackar jag absolut inte nej. Jag lämnade redaktionen runt kvart över sex, hade Jonathans telefon med mig utifall Per Bjurman skulle ringa tillbaka. Planen var att jag och Johan skulle gå på Club Killers men efter att ha undersökt saken visade det sig att det var tjugo ikväll, skittrist. Vi gick istället och hämtade en pizza och käkade i lägenheten och sen bestämde vi oss för att ta en öl någonstans. Tog en ganska lång promenad på Norrmalm innan vi gav upp och tog T-banan till Gamla Stan för att gå på Glenfiddich Warehouse. Testade deras "månadens öl" som var en svensk ekologisk ale som jag tyvärr inte minns namnet på, den smakade helt okej dock, avslutade med en calvados innan vi gick tillbaka till tunnelbanan. Vid nedgången till stationen satt en kille och spelade Clapton på akustisk gitarr, slängde åt honom lite växel jag hittade i fickan innan vi passerade spärrarna och ut på perrongen. En kort resa senare och vi var på Odenplan, där tåget stannade, så vi promenerade till St. Eriksplan, Johan hämtade sin väska och vi skildes åt för ikväll. Satte mig oc klottrade ner det här och nu är det dags att sova, måste vara alert sista dagen på jobbet.

King Magazine #3

2009-01-28T23:55:00.003+01:00

Tredje dagen har passerat, började likadant som gårdagen med frukost i lägenheten och sedan tunnelbanan till Skanstull. När jag kom dit var Kristoffer inte där än utan jag fick istället en rejäl uppgift av Jonathan. Grävande journalistik i form av sökande av information och fakta kring 20 personer på den kommande "Svenskt herrmodes 100 största makthavare" som tidningen publicerar varje år. Satte mig med det nästan direkt, strax efter det att jag letat efter lite bilder till Got to Get-artikeln som jag skrev igår. Sedan gick väl i princip hela dagen åt att leta fakta om de här personerna och skriva ner anteckningar och göra urklipp för att sammanställa en grund som Jonathan kan använda senare när han skriver listan, eller vem det nu blir som gör det.

Egmonts nye VD var förbi och hälsade på personalen, var inte med på mötet utan satt och tjuvlyssnade från min plats och försökte att inte göra för mycket väsen ifrån mig i mitt grävande. Efter att äntligen blivit klar med de 20 namnen mejlade jag resultatet till Jonathan och lullade bort till Kristoffer, han hade lovat att visa hur det funkar att publicera en artikel på deras hemsida och dessutom var det ju min artikel vilket var extra kul. Vi började med att välja ut tre bilder, sedan ändrade Kristoffer dem lite i Photoshop för att de skulle passa bättre in på hemsidan. Sedan fixade vi layout, Kristoffer gjorde några små ändringar i artikeln, men med undantag för lite stiländringar så är det faktiskt min artikel, något jag är stolt över. Såhär blev resultatet: Adams artikel. Läs signaturen bara, jag vet, jag är också imponerad.

Snackade lite med Jonathan om anteckningarna jag gjort om namnen han tilldelade mig på morgonen och han var nöjd med att jag fått ihop så mycket på så kort tid. Strax därefter tog vi en titt på nästa månads omslag, omslagspersonen är som vanligt hemlig men för er som läser tidningen: It's a treat. Dessutom hade det trillat in ett gäng solglasögon som ska vara med i ett kommande nummer som vi tog en titt på, trevliga grejer det där, synd att man inte har en månadslön att lägga på brillor, eller det har jag, men jag tror inte jag vill.

Sista jobbet för dagen vart att börja undersöka lite om den månatliga "Tre tycker till", drog iväg ett par mejl för att fiska efter folk att intervjua och ska se om mina försök bar frukt (eller fisk?) imorgon, annars blir det telefonen som gäller, anfalla dem från två fronter. Stack hem runt fem, drog iväg ett sms till Johan på väg ner i T-banan och sa att jag skulle ringa när jag kom hem. Trots att det var rusningstrafik gick resan hem ganska smärtfritt och lite småseg stapplade jag in i lägenheten, slängde i mig lite filmjölk och sedan ringde jag Johan. Vi enades om att han skulle komma över och att vi troligen skulle käka på Ruby Grill ikväll, enligt Dagens Nyheter har de nämligen Stockholms bästa hamburgare, inte fy skam.

Johan kom över efter en halvtimma eller något och vi drog iväg mot Gamla Stan nästan direkt, Ruby ligger på Österlånggatan så det var inga problem att hitta, hade ju lägenhet i Gamla Stan innan så hittar där bättre än jag gör på Norrmalm än så länge. Fick bord direkt, lite förvånad faktiskt, det var packat med folk i baren men ingen av dem väntade på bord tydligen. Beställde givetvis hamburgaren, jag tog den med ost och Johan den med bacon, som tillbehör vart det för min del coleslaw och pommes medan Johan valde coleslaw och någon potatisgratäng-liknande historia med chili och grejer, spännande. Plus en stor Heineken givetvis, perfekta tillbehöret till en grym hamburgare. Jag tänker inte bege mig in på något slags gastronomiskt äventyr och beskriva smakupplevelsen men det var en grym burgare, det hade DN rätt i, toppade dock inte sushin vi åt igår på RAW, jag och Johan enades ganska snabbt om att det är sushin över burgaren om man har 200 kr över och är hungrig.

Avslutade kvällen med en trevlig promenad genom Gamla Stan, T-banan tillbaka till Norrmalm och sen kollade vi på Reservoir Dogs, jag har släpat upp min Quentin Tarantino-box till huvudstaden. Johan stack dock efter halva filmen för att inte komma hem för sent och väcka broderns flickvän medan jag såg klart filmen och sen satte mig och skrev det här. Imorgon är Pamela och Claes tillbaka från Fashion Week by Berns och förhoppningsvis har de något uppdrag åt mig så att det blir lite stylistarbete också. Precis som de tidigare inläggen, summa sumarum: Jag lever livet, vill inte komma hem, uppdaterar imorgon.

´
Kvällens outfit, här i Mårten Trotzigs gränd, Gamla Stan

King Magazine #2

2009-01-27T22:53:00.002+01:00

Ännu en dag har passerat av den här veckan. Den här började dock betydligt bättre. Steg upp vid åtta och åt frukost i lägenheten, tog sedan tunnelbanan till Skanstull och kom till kontoret strax efter 10, precis samtidigt som Pamela så att vi kunde byta ett par ord i hissen på väg upp. Kom i alla fall in, hängde av mig vid min plats, kollade mejlen och sedan gick jag bort till Jonathan och uppdaterade honom på läget, ringa Pours agentur (tips från Pamela), ringa Filippa K och lite annat som jag hade planerat för morgonen. Han tyckte det lät som en bra början på dagen och jag satte igång direkt med att ringa runt och försöka få tag i kläder till samma grej som jag jobbade med under dagen.

Fick tag i båda agenturerna, Jus (som har hand om Pour) hade dock mycket att göra idag så jag skulle återkomma efter Fashion Week by Berns då det hade lugnat ner sig lite. Filippa K, som inte visar på Berns, var det dock lugnare hos och på deras agentur fick jag mer napp. Fick lite bilder på mejlen och tillsammans med Jonathan valde vi ett par plagg som jag skulle be att få budade till redaktionen. Lite senare under dagen skulle jag precis gå och be om lite uppgifter från Jonathan som killen på Filippa Ks agentur behövde till budet när jag traskade rakt in i en liten diskussion de hade på redaktionen, summa sumarum: Idén läggs ner.

Jag får således helt enkelt tacka nej till plaggen Filippa K's agent skulle skicka samt boka bud som skulle komma och hämta det jag hämtade hos Patrikssons igår och lite andra grejer. Men det gjorde väl inget direkt, det kommer väl andra utmaningar. Senare fick jag i uppdrag att göra lite research om en person till ett kommande "Stilikon" samt klottra ner lite idéer till vad man kan skriva. Jag studerade bilder och läste på om personen i en timma eller så och skrev ner lite idéer och drog iväg till Jonathan. Till min stora lycka verkade han nöjd med det jag skrivit och det var en bra utgångspunkt för honom när han senare ska skriva artikeln.

Dagens sista uppgift trillade in från Kristoffer som bad mig skriva en kort artikel till Kings hemsida om den nya second-handsajten GOTtoGET.se. Lite om deras idé, historia, framgångar och motgångar och allt man kunde komma på i en kort artikel som passar in på webbsidan. Skrev en artikel jag blev ganska nöjd med som Kristoffer sedan gav mig lite synpunkter på, ändrade till en ny version och får se imorgon vad han tyckte om den. Ska fixa lite bilder och sånt som passar till artikeln imorgon med.

Lämnade redaktionen strax efter sex, ringde till Johan på väg ner i tunnelbanan och vi bestämde att vi skulle gå ut och äta nånstans. Kom hem, började städa lite, telefonen ringer, missar ett samtal från Amelie och får ringa upp. Snackar med henne en stund, tryckt mot fönstret då jag inte har mottagning i resten av lägenheten, och vi bestämmer att vi ska luncha på torsdag. Mamma ringer och jag pratar med henne i ett par minuter innan jag får ett samtal på den andra linjen från Johan. Lägger på och får ett sms där det står att han är på väg och kommer fram om fem minuter. Rusar ut ur lägenheten för att inte komma för sent till stationen och möta honom, väntar där ett tag och sedan drar vi till lägenheten en stund för att leta efter en bra resturang.

Efter många om och men bestämmer vi oss för en italiensk resturang på Norrmalm, tar tunnelbanan till Rådmansgatan men upptäcker att resturangen är full när vi väl kommer dit. Får ett tips om en Koreansk resturang i närheten och sticker dit, när vi kommer fram håller de precis på att stänga så vi ger oss. Bestämmer oss för sushi och då jag bor praktiskt taget granne med en sjukt bra sushiresturang tar vi tunnelbanan tillbaka till St. Eriksplan och går till RAW. Äter en helt fantastisk sushi, två rullar, tre laxbitar, tre avocado och två friterade räkor och ett glas vitt vin och detta är utan tvekan den bästa sushi jag ätit. Till dessert blir det mandelkaka med vinbär och varm (!) kokosglass, också detta helt underbart. Jag och Johan skiljs åt vid tunnelbanan och jag vandrar hem, bäddar sängen, diskar och skriver sedan det här. Kort och gott, en helt underbart bra dag.

King Magazine #1

2009-01-26T23:59:00.001+01:00

Tänkte att jag skulle blogga om min praktik på King, dels för egen del och dels för att någon kanske vill läsa, inte vet jag. Hur som helst var alltså första dagen igår, åkte hemifrån vid 6:00 och efter en alldeles för lång bilresa för att vara den tiden på dygnet kom vi fram till Ölandsgatan på Söder. Det var fortfarande en halvtimma tills jag skulle vara där och jag gick och tog en kaffe medan jag väntade.

När jag sedan ringde på dörrklockan fick jag inget svar, så jag ringde telefonnumret jag hade till Pamela, inget svar. Så jag ringde Egmonts växel och tjejen där kopplade mig till samtliga telefoner på hela redaktionen, inget svar. Så jag började vandra runt på Söder, inget fel med det visserligen, men hade varit roligare att kommma in. Efter ett tag ringer Pamela och det visar sig att jag skulle ha fått ett mejl med portkoden och kommit in själv eftersom de satt i möte, jag hade dock inte fått något mejl. Men hur som helst kom jag in och blev placerad vid en dator. Pamela är på Fashion Week by Berns första halvan av veckan så jag kommer att vara med Jonathan och Claes istället, inte fel det heller såklart.

Det finns även två andra praktikanter på plats, så man är inte helt ensam i sin vilsenhet, även om jag bara varit där en dag och jag tror att de andra har varit där ett tag redan. Dagens första uppgift fick jag av Jonathan, ringa till ett par PR-agenter för olika märken och jaga plagg med ett speciellt tema till en grej de ska göra i nästa nummer. Efter att ha snackat med Patriksson Communications (f.ö. de som anordnas Fashion Week at Berns) stämde vi möte klockan tre, jag skulle alltså komma till deras show room på Östermalm. Lite senare fick jag reda på att jag skulle dit ensam, vilket var både skrämmande och intressant såklart. Jag ringde ett par andra samtal och pratade med en annan agent som skulle buda lite kläder imorgon och även ett företag som tillverkar kläder av återvunnet material som tidningen var lite intresserad av att skriva om.

Klockan blev snabbt strax före tre och beväpnad med Pamelas digitalkamera gav jag mig ut i spårvagnsdjungeln. Jag hade som tur var redan köpt mitt veckokort så det var inga problem att byta linjer fram och tillbaka och åka runt. Kom till Patrikssons strax efter tre och lämnade tillbaka en påse med kläder som de redan skickat över men som redaktionen ratat. Fick träffa Stephanie som visade mig runt i show roomet och sa att jag kunde titta runt överallt och se om jag hittade något som skulle kunna passa, sjukt svårt. Patrikssons har bland annat Hope, Lee, Whyred och Boomerang och inget av dessa passade riktigt det tema vi skulle ha, speciellt inte färgmässigt. Men efter många om och med hade jag samlat ihop ett gäng plagg i alla fall och begav mig av till nästa anhalt. Skulle besöka en butik på Gamla Brogatan och fotografera lite och leta efter lite andra grejer till samma artikel, det gick enkelt och effektivt och jag tog mig snart tillbaka till T-Centralen och åkte ut till Skanstull.

Jonathan verkade ganska nöjd med min insats och gillade i alla fall ett av plaggen jag tog med mig från Patrikssons och var helt klart nöjd med det jag hittat i den andra butiken. Stolt och nöjd med dagens arbete fick jag en sista grej att göra, skriva en notis utifrån ett pressmeddelande om en viss kändis som ska bli ny frontfigur för ett visst klockmärke. Tyvärr funkade det inte när Jonathan skulle mejla över pressmeddelandet till mig, min mejl/hans mejl har strulat hela dagen, så jag fick gå hem vid fem och så får vi testa igen imorgon.

Kommer hem, däckar i soffan efter att ha snackat med pappa i telefon 2 minuter, han skulle komma hem och någon timme. Halvsover när pappa kommer upp med några av väskorna och är ashungrig. Vi går och käkar på en italiensk restaurang som ligger rätt nära lägenheten, käkar en sjukt bra pizza och sen blir det en snabb tur förbi Ica för att skaffa något till frukosten imorgon. Avslutar med att kolla på Kill Bill innan jag somnar, bra film faktiskt.

Public transportation.

2008-06-03T14:48:00.003+02:00

Nästa gång någon yttrar frasen "Vi borde åka mer kollektivt för att rädda miljön" ska jag slå till personen i fråga. Anledningen är enkel, de som säger så använder inte kollektivtrafik. De som jag vet har sagt detta, eller något i den stilen vet helt enkelt inte vilket helvete det är att åka kollektivt.

Rikare resande, säger Länstrafiken i sin reklamkampanj. Ett fall för marknadsdomstolen säger jag, falsk marknadsföring. Nej, istället har jag kommit underfund med ett test man bör avlägga innan man tillåts använda kollektivtrafiken. Eller snarare en liten utfrågning så att man vet vad man ger sig in på. Testet ser ut ungefär som följer, om man kan skriva under på samtliga påståenden kan man njuta av att åka kollektivt, i annat fall bör man undvika det.

1. Jag har absolut inget sinne för punktlighet och har därmed aldrig något behov av att vara i tid någonstans.

2. Jag har inget emot att sitta i 45 graders värme, fullt påklädd på vägen till jobbet/skolan och anlända redo för en dusch.

3. Jag har inget emot att sitta bredvid en alkoholist eller annan missbrukare som nyss pissat ner sig och sätet, luktar sprit som om någon spillt en hel flaska över honom och som när som helst ser ut att kunna slå till dig helt oprovocerat.

4. Jag tycker det är trevligt med gemenskapen man får när man åker hem en lördagkväll med ett hundratal rejält alkoholpåverkade medelålders män och kvinnor som sjunger (skriker) nationalsången och tafsar på dig och varandra.

5. Jag gillar atmosfären vid Juneporten (gäller berörda linjer) en fredag- eller lördagkväll där risken att bli nerstucken, våldtagen eller misshandlad är ganska mycket större än om du enbart hade behövt gå till din bil och köra hem.

6. Jag älskar opålitligheten och tycker att vardagens guldkant ligger i att bussen går sönder på vägen hem och du tvingas vänta 30 minuter på en ersättningsbuss och att detta hänt fyra gånger de senaste 6 månaderna gör bara saken bättre.

Fy fan för kollektivtrafik, de enda som propagerar för att man ska använda det är de som slipper göra det. Om jag visste vart chefen för hela Länstrafiken och/eller deras reklamkampanj bodde skulle jag mer än gärna gå dit en natt, skära sönder hjulen på hans bil och skriva en skylt med texten "Försök komma i tid nu ditt jävla arsel, du kan ju alltid ta bussen". Något säger mig att personen i fråga kör till jobbet, vem skulle ta bussen frivilligt?

Which is the bliss of solitude?

2008-05-12T21:13:00.003+02:00

For oft, when on my couch I lie

In vacant or in pensive mood,

They flash upon that inward eye

Which is the bliss of solitude;

Så skriver William Wordsworth i dikten "Daffodils". Vet inte riktigt vad jag ska tycka, det är en vacker dikt. "The bliss of solitude", vad är det egentligen? Det är något med att få vara ensam ibland, bara slippa alla runt omkring sig. På något sätt känner jag att känslan växer sig starkare för var dag som går, undrar om det är en instinkt? Är det en biologisk klocka som tickar för att göra oss redo att lämna "flocken" som vi vuxit upp i? Jag vet med säkerhet att jag inte hade en närmast panikartad vilja att flytta hemifrån för 10 år sedan, tvärt om. Är det mina föräldrar som förändrats, nej, skulle inte tro det. Men det betyder i sin tur att det måste vara jag. Det är märkligt det där, de flesta känner någon gång i den här åldern att det är dags att skaffa något eget, men varför? Har inget bra svar faktiskt, vet bara att det är så jag känner, jag värdesätter varje dag som går där jag får vara ensam hemma och göra vad jag vill, när jag vill. Tvättider och att laga egen mat är inget som skrämmer mig direkt, det är ett pris väl värt att betala för att få en egen lägenhet. Snart bara ett år kvar av gymnasiet, längtar.

Över till något helt annat, satt och zappade framför TV:n igår och hamnade på VH1 som körde Sunday Soul, hann dock bara se sista låten men den var så grym att jag inte kunnat få den ur skallen sen dess. Ett engelskt one-hit-wonder under namnet Junior, underbart skön låt och hans dans är makalös. Här är han, håll till godo:

Collaborate!

2008-04-28T19:04:00.003+02:00

Satt och tittade lite på Wallpaper*s hemsida och hittade en helt fantastisk artikel rörande ett samarbete emellan konstnären Tim Roeloff och Versace inför hösten/vinter 2008. Det gäller klänningar med konstnärens tryck på, helt fantastiska. Kolla in länken för att läsa mer om samarbetet och kolla på resten av plaggen samt ett par av Roeloffs andra verk.

Take me back to the Technicolor days.

2008-04-21T20:53:00.004+02:00

Den senaste tiden har jag börjat intressera mig för kultur på ett helt annat sätt än förut. När jag tidigare tankade ner den senaste actionfilmen från Hollywood för att underhålla mig en fredagskväll så blir det nu istället en film från 60-talet, just nu gärna med Audrey Hepburn. Istället för Linkin Park eller Saliva i spellistan finns nu Moneybrother, Arcade Fire eller Feist alternativt jazz, Sidney Bechet eller Thelonius Monk. Jag har börjat köpa skivor, jag tankar fortfarande mycket, men jag köper skivor, något jag inte gjort på flera år. Jag läser inte vad som helst, när det förut blev en thriller av Colin Forbes eller ett fantasyverk av Richard A. Knaak blir det numer gärna en klassiker.

Istället för att spendera pengar på TV-spel eller nya datorprylar så går pengar åt skivor, film och om jag hittar en ledig stund till en musikal eller teater. Jag längtar hela tiden efter något nytt, något spännande, något annorlunda. Jag kände att jag inte längre kunde tillfredställa mitt underhållningsbehov med samma actionfilm i ny förpackning som jag sett 12 gånger det senaste året, eller en skiva som lät precis som den förra, vare sig artisten var Fuel, Saliva eller Nickelback. För att hitta något nytt gick jag tillbaka i tiden och hittade Breakfast at Tiffany's, såg den en kväll och föll för den ögonblickligen. Jag såg Footloose i Stockholm och insåg återigen hur fantastiskt det är att gå på teater och kände genast en längtan efter att göra det igen, igen och igen. Mina insatta vänner rekommenderade band efter band för mig att lyssna på, undersöka och uppskatta, band jag aldrig hört talas om som jag nu inte kan förstå hur man kan klara sig utan.

Det är något av en ny värld som öppnats, när jag tidigare satte trilogin The War of the Ancients överst på listan över favoritlitteratur sätter jag nu istället The Picture of Dorian Gray, för dess fantastiska dialoger som trollband mig i timtal. När jag tidigare ansåg att den bästa film jag sett var Alfie eller kanske Notting Hill skulle jag nu istället svara Breakfast at Tiffany's och tillägga att vilken film som helst från 60-talet går före de båda förstnämnda.

Men samtidigt ska man inte helt förkasta sitt förflutna, att jag upptäckt nya saker betyder inte att jag totalt avsäger mig allt annat. Jag är öppen för det mesta och även om jag nu hellre sätter mig och ser Casanova eller How to steal a million så tänker jag inte protestera om någon bjuder in mig för att se något annat. Man kan självklart inte helt förkasta det nya för att leva i det förflutna. Även om jag idag inte skulle ha något emot att förflyttas tillbaka till New York kring 1956 och uppleva en värld som verkar för mig enormt mer tilltalande än en vanlig dag i Per Brahegymnasiets korridorer, fyllda med skabbiga punkare och andra oangenäma subkulturer.

Det går inte att återskapa känslan som förmedlas i My Fair Lady, som jag såg senast för fem minuter sedan. Den subtila humorn, de välklädda herrarna och de utstuderat uppklädda damerna, den helt underbara Henry Higgins och hans inkarnation av en vetenskapsman, en man som hellre väljer att spendera sitt liv med ett stort bibliotek än med en hustru och en massa vänner inom societeten. Den oskyldiga atmosfären som funkade så bra då men som idag skulle betraktas som töntig. Nej, att få leva i en värld där allt annat än hög hatt och smoking under en fest är att betrakta som oacceptabelt och där underhållningen klarar av att underhålla utan att konstant antingen visa eller anspela på sex, det vore inte fel.

Falling apart.

2008-04-14T21:40:00.003+02:00

I fredags vart det frisören, det var på tiden för håret och för mig eftersom jag hade en liten crush på min frisör. Det roliga var att vi klickade som fan och hade hur trevligt som helst och hade jag inte fått reda på att hon hade pojkvän hade jag utan tvekan bjudit ut henne, men så är det, hela tiden. På det positiva har jag hittat en ny favoritartist, i alla fall är han det just nu, får se hur länge det håller. Anders "Moneybrother" Wendins skiva Mount Pleasure har spelats otaliga gånger i iPoden på senaste tiden och nu har jag skaffat Pengabrorsan och några andra skivor och håller just nu på att lyssna igenom den förstnämnda för tredje gången, helt fantastisk. "Downtown Train" och "Dom vet inget om oss" rekommenderas varmt.

Den här eftermiddagen spenderades till en början framför datorn där jag äntligen tog tag i att tagga och lägga in ungefär 700 låtar i iTunes, musikbiblioteket växer, funderar på att börja lägga in även min gamla musik. Har ju kört enbart indie och jazz i princip i iTunes och haft det andra biblioteket med alla alternative rock och nu metal på en annan disk, men kanske skulle ha ett gigantiskt bibliotek med något för alla smaker i princip.

Veckan som kommer är faktiskt inte så hemsk, är ledig på onsdag vilket ska bli fantastiskt skönt, fick reda på det idag dessutom och tror inte jag har nåt större förutom nationellt prov i Matte B på fredag, vill inte.

Shed some light.

2008-04-09T19:16:00.003+02:00

Den här veckan har varit ett rent helvete när det gäller ren arbetsbörda. Det har varit nationellt prov, geografiläxa, uppsats och tyska. Som tur är så kan man ju faktiskt ta sig tid till annat även i sådana situationer där man har mycket att göra, vilket jag som tur är fick en chans till tack vare att det var förhandsvisning av "Min brors flickvän" på Filmstaden. Jag fick med mig Lisa och det vart en ljuspunkt i en annan ganska hopplös vecka.

Just nu sitter jag och förbereder mig på att sätta igång med tyskaläxan och funderar på annat. Kom just på en sak faktiskt. Hittade en bit ur en låt innan som jag tyckte passade in på den här veckan, strofen löd ungefär "This week I have found me living for nothing but deadlines". Men efter en stund av funderande kom jag på att det var inte alls sant, varför ska jag tänka så för? Istället ska veckans undertitel bli "These dreams started singing to me out of nowhere". För varför ska jag tänka tillbaka på den här veckan och minnas alla jobbiga prov och all stress när jag kan tänka tillbaka på biobesöket med Lisa, eller klipptiden hos Sofie som är på fredag eller eftermiddagen idag med Olle. Jag ska sluta fokusera på allt som är tråkigt och stressande, det löser sig, jag ska börja uppskatta de små sakerna i vardagen.

Eureka, perhaps.

2008-04-06T10:26:00.003+02:00

Var på STiL häromdagen och tittade lite på kläder med Johan och hittade ett linne från Mads Norgaard som jag köpte direkt samt ett par jeans som är förvillande lika dem jag letade efter i hela Stockholm. Som jag tidigare skrivit om sökte jag efter ett par off-white jeans i samtliga Filippa K-butiker i Stockholm men ingen av de som jobbade där hade en aning om vad jag snackade om. Men nu har jag hittat ett par Tiger på STiL som alltså ser ut precis som dem i tidningen, bara det att det står Filippa K i tidningen. Misstänker att King har gjort en liten miss, priset stämmer, färgen stämmer, ska köpa jeansen imorgon i alla fall och sen kan jag jämföra sömmarna och se om det är rätt byxor.

Annars har det inte hänt så mycket i helgen, har varit hos Max och lirat lite TV-spel med de gamla vanliga människorna, det var trevligt i alla fall. Sen har jag haft inlinespremiär på väg dit också, det var också trevligt, vill ut och åka igen och så vill jag beställa de nya inlinesen från USA. Men först blir det jeans, sen får jag fundera vidare. Men nu måste jag rusa till jobbet.

My second home.

2008-03-23T17:13:00.003+01:00

Nu är jag precis hemkommen från Stockholm där jag har varit på musikal och dessutom hunnit med lite shopping. Vi åkte upp på fredag förmiddag och installerade oss i den nya lägenheten, sedan var vi ute och käkade på en italiensk restaurang som var helt okej, jag åt en väldigt intressant pizza med Chevré (getost), honung, ruccola och valnötter som var riktigt fin faktiskt. Sedan vart det hem någon timma tills vi tog tunnelbanan till Odenplan (en station, men det var absurdt kallt) där teatern ligger. Musikalen var ingen mindre, eller mer, än Footloose med Måns Zelmerlöv. Jag hade inga direkta förväntningar på den alls egentligen, varken positivt eller negativt men jag tyckte den var jättebra i alla fall. Gillar att gå på teater och musikal, det är nåt helt annat gentemot att se film hemma i soffan eller att gå på bio. Musikalen i sig var jättebra, sköna låtar, snabbt tempo och roliga repliker om än en något tunn story.

Sedan vart det hem till lägenheten igen för att förbereda sig för lördagens shoppingtur. Jag besökte samtliga Filippa K-butiker i hela stan i jakt på ett par byxor som ingen visste existerade men som det till slut visade sig att jag hade rätt i att de fanns, men inga av butikerna hade dem och ingen kunde få tag i dem, kul. Men det vart en jätteschysst tröja på Whyred i alla fall, kärlek vid första ögonkastet skulle man kunna säga. Lördagen avslutades på en annan restaurang som ligger bara några hundra meter från lägenheten som heter Mellow, jag tog kalvköttbullar med pressad potatis och återigen, ett lyckat val.

Sedan vart det hem, kollade en film på laptopen och sov sedan. Åkte hem på förmiddagen och stannade till hos brodern i Norrköping, vi käkade på grekisk restaurang och pratade lite. En kort visit men trevlig ändå, det var ju god mat i alla fall. Just det, jag har kommit över två "böcker" också, nämligen Filippa K Spring/Summer 2008 både dam och herr i pocketformat. Extra roligt då jag och Johan såg en sådan bok när vi var på Våran Kåk för ett tag sen och tänka "Shit, en sån skulle man ha", och nu har jag dem, båda två, är sjukt nöjd.

Hell freezes over.

2008-03-17T21:14:00.002+01:00

Som om jag inte var tillräckligt trött på min tillvaro som det var, nu har det kommit 2 decimeter snö. Jag hade retoriktal första lektionen idag och hade bestämt mig för att för en gångs skull komma i tid till den lektionen, hade ställt väckarklockan och när det ringer går jag upp för att stänga av den. Tittar ut genom fönstret, ser att det är helt vitt och det snöar fortfarande, tänker "Fan heller" och går och lägger mig igen. Vaknar lite senare och upptäcker att jag fortfarande hinner med bussen så jag masar mig ur sängen och gör mig iordning.

När jag lämnat huset i god tid för att hinna med bussen och gått de hundra metrarna till busshållplatsen ser jag att där står det ett 20-tal ungar från Flahult, tittar på klockan och nej, det är inte jag som tagit fel på en halvtimme utan de står här fortfarande. Efter att ha stått och väntat på bussen i cirka 15 minuter kommer det en bil från bussbolaget, Arriva eller vilka det nu är, och personerna i säger att det inte går några bussar över Sågen idag eftersom det har snöat. Kul som fan tänker jag och jag och Robban börjar masa oss ner emot centrum. Väl där kan man i alla fall ta bussen och på väg in till stan ringer jag Karin och berättar om min morgon och hon lovar att meddela att jag kommer att komma för sent.

Jag kommer dock bara 10 minuter sent och Lisa var på bussen hon också så vi kunde anlända tillsammans så att min historia verkade mer trovärdig, den är sann, det var inte så jag menade. Jag höll mitt tal i alla fall, ett födelsedagstal riktat till min bror och vad jag förstod så tyckte de flesta att det var bra och jag försökte verkligen att tänka på det lärarn har sagt till mig tidigare om att dra ner på tempot.

När jag skulle hem på eftermiddagen vräkte det ner snöblandat regn och det blåste som bara den från helt fel håll. Helt fel håll betyder i det här fallet att det blåste rakt in i busskurerna så att det inte fanns någonstans att ta skydd från vinden. Men det löste sig det också och vi tog oss hem utan större problem, förutom att bussarna av okänd anledning stod stilla vid Östra Centrum i typ 10 minuter. När jag väl kommit hem la jag mig på sängen med den nya King, dagens höjdpunkt.

Moving day.

2008-03-15T20:10:00.005+01:00

Idag har jag och pappa varit i Stockholm med en massa grejer till den nya lägenheten. Det gick bra hela vägen faktiskt och det blev bra efter mycket slit. Vi åkte tidigt i morse, klockan 8, och var uppe i Stockholm runt 11:30. Lägenheten är större än den gamla och precis nyrenoverad med ett jättefräscht badrum och fin öppen planlösning. Ligger dessutom bara 200 meter från T-banan vid St: Eriksplan. Efter att ha jobbat hårt hela dagen gick vi till en liten italiensk resturang precis bredvid huset och käkade, jag åt Penne ala Vodka, låter väldigt spännande och det var faktiskt väldigt gott. Nej, nu ska jag sätta mig och skriva retoriktal, orkar inte!

Fullastad skåpbil på väg till Stockholm.

Allt är uppburet till lägenheten.

Jag skruvar IKEA-stolar som om jag aldrig gjort annat.

Alla stolarna klara, är ganska stolt över mig själv.

Soffa och matta på plats.

Säng och TV på plats.

Matbord och stolar på plats.

Det lilla, men fräscha, badrummet.

Lite mer överblickande, blev ganska bra, men väggarna känns kala.

I hate everyone.

2008-03-14T21:48:00.002+01:00

Jag har en dålig dag, jag vet inte varför, men den är för jävlig. Det finns ingen anledning till det egentligen skulle jag tro, det är säkert en väldigt bra dag. Igår var jag på bio med Lisa, vi såg Once, den var ganska bra, framförallt var den väldigt annorlunda gentemot vad jag hade väntat mig. Men som sagt, det var en trevlig film, klart sevärd, bra musik. Just nu sitter jag och pillar med den nya TVn, ska kolla på Planet Earth i 1080p (Full-HD), vilket säkert kommer att bli bra. Försökte spela Guitar Hero 3 innan men jag får spader på det där spelet så jag tröttnade ganska fort. Idag har jag och pappa varit på IKEA också och shoppat saker till den nya lägenheten som vi ska flytta grejer till imorgon.

Idag är det klassfest också och så fick jag erbjudande om att gå på en annan fest, jag hatar mitt förbannade jävla pissliv. Jag har absolut inget att göra i ett halvår, sen händer det: Jag åker till Stockholm för att flytta möbler, jag ska jobba, vi har klassfest och det finns en annan fest jag kan gå på. Förbannade helvetes jävla piss jag hatar allt och alla och hela jävla världen. Samma jävla helg alltihop, kommer fan döda något snart, blir så jävla frustrerad. Helvete! Ska det vara så jävla svårt att få lite avstånd mellan saker och ting? Ikväll blir den sämsta starten på den sämsta helgen på hela detta jävla sämsta året någonsin. Fuck off.

As I rise.

2008-03-08T16:57:00.004+01:00

Idag har det varit ganska lugnt till en början, gick upp lite lagom tidigt och åkte in till stan, tog en Cola på Coffe House innan modellträningen, det låter fånigt att skriva/säga "modellträning" hela tiden men jag har faktiskt inget annat bra ord, träning funkar inte riktigt för det är inte samma sak och repetition vet jag inte om jag skulle vilja kalla det heller, förslag någon? Hur som helst så kom Samuel dit 5 minuter innan vi började så vi slog följe de 100 metrarna till Medborgarskolan, det var ungefär lika roligt som förra gången men det blir tisdagar i fortsättningen eftersom jag jobbar varannan lördag. Jag är upp och ner rörande hela grejen, ibland innan träningen tänker jag att det inte är värt besväret och att man borde skita i att gå och hoppas att man inte kommer med men oftast är det positivt och jag tycker att det är asroligt att träna. Jag tror som flera har sagt till mig att jag kommer att ångra om jag hoppar av, det är inte alla som får chansen att vara med om något i stil med detta och jag tycker att jag ska passa på.

Efter träningen stack jag till Coffe House igen för att betala Colan jag var där och drack på förmiddagen och satt och snackade med Mazen och två kompisar till honom som var där en stund innan bussen gick. Sen vet jag inte riktigt, har inte gjort nåt sen jag kom hem utan degar mest, ville leka i Photoshop men hade inga idéer så det sket sig. Ikväll är det konsert på KFUM, Max ska vara med och spela och Sara ska vara involverad i det tekniska, fråga inte om detaljer för det vet jag inga. Men Olle kunde inte gå så jag vet inte hur det blir.

Inläggsrubriken är slumpad av den första låttiteln jag såg när jag tittade in i iTunes en sekund, kunde inte komma på nån själv.

Manifest. Manicure. MarxFactor!

2008-03-06T18:53:00.004+01:00

Look your best, write a manifest - MarxFactor, the make-up of communist authors.

En idé som uppstod för någon dag sedan när vi satt och snackade, tycker den blev ganska fin, klicka för att se den i full storlek. Cred för idén går till mig, Johan och Fidde tror jag och sen är det jag som gjort arbetet med bilden.

Flamenco Sketches.

2008-03-01T01:19:00.002+01:00

Vill bara slänga in en kort notis om att jag gillar de här skorna, kanske är det kombinationen vackra detaljer i brons i kombination med en klassisk beige sko, eller så är det Miles Davis Flamenco Sketches som påverkar mitt omdöme. Den här låten är för övrigt helt fantastiskt vacker.

Thank God, I've changed.

2008-02-26T22:16:00.006+01:00

Idag var det matteprov, vill inte ens prata om hur det gick, så det ska jag inte göra heller. Har dessutom gjort upp en plan inför nästa prov, ta med iPoden, ett par isolerande hörlurar och en T-shirt med texten "Fuck off, listening to music". Precis innan man går utanför dörren efter provet sätter man in hörlurarna, drar av sig övertröjan och går ut, sen ignorerar man alla jobbiga klasskamrater som ska prata om provet vi nyss gjorde klart och därmed inte kan göra något åt och är lyckligt ovetande om hur det gick tills man faktiskt får tillbaka det. Hur fan orkar man repetera hela provet tre gånger till efteråt!?

Hur som helst så gick resten av dagen som vanligt ganska fort, den är ju kort, så det tog inte lång tid innan vi slutade. Efter skolan vart det Coffe House med Sara och Max P. en stund innan Olle kom och vid 3-tiden stack Sara och Max. Sedan gick jag och Olle för att köpa tyg till hans klädsel till bilsätena, jag träffade på Linus, min arbetskamrat, och sen vart det Juneporten för att Olle skulle åka hem. Lisa ringer och vi bestämmer att vi ska ses på Bernards, Olles buss kommer och den visar sig vara så full att Olle bestämmer sig för att vänta på nästa. Våra vägar skiljs åt vid Rådhusparken och sen träffar jag Lisa på Bernards. Vi fikar typ 2 timmar och pratar om vår underbara tid på Flahult och alla fantastiska lärare man har haft genom åren. Vi hann med en del snack om det mesta och hon tyckte faktiskt att jag hade ändrats från den bild hon hade av mig från Flahultstiden, Thank God! säger jag, vill inte bli förknippad med den gamla mig. Det var hur som helst en väldigt trevlig pratstund måste jag säga och får tacka för sällskapet.

Sedan åker vi bussen hem, åkte 28:an så jag hamnade i centrum och bestämde mig för att hoppa in på jobbet och säga hej och köpa två askar Läkerol Dark, Smoked Liquorice såklart, och hade sån tur att vi hade fått några varuprover av just Läkerol Dark så jag får med mig en Orange Peel också, for free, gratis är gott. Snål jag är egentligen, men ändå, nu ska jag snart sova.

Har lyssnat igenom Let's Get Out of This Country med Camera Obscura, bra skiva tycker jag. Har också uttryckt min frustration över att vara otillräcklig för Max, alltså jag har uttryckt min frustration till honom, det är inte honom jag känner mig otillräcklig för. Jag trivs väldigt bra med mitt beslut att ge indie en chans, det öppnades dörrar till en helt ny värld av musik av artister jag aldrig hört talas om och jag måste säga att so far tycker jag att jag har hittat mycket bra. Jag har å andra sidan en pålitlig guide vid min sida, Johan, som jag har att tacka för många bra tips rörande artister jag borde kolla upp och vilka skivor som är bäst. Men men, även solen har sina fläckar och även om jag trivs väldigt bra som asylsökande i indieland känner jag att det finns främlingsfientliga makter som tycker att jag skulle stannat kvar bland nu-metalträden i mainstreamskogen, men det får man väl räkna med. Jag har försökt att hålla mig neutral och inte lägga mig i det politiska snacket rörande asylpolitiken men jag är tydligen inte bra nog för det heller. Jag kanske ska återvända hem trots allt? Idag har jag i alla fall beställt en skiva, kanske kan den vara min souvenir om jag utvisas?

Sculpting a model.

2008-02-25T21:43:00.003+01:00

Idag var första träningen för Spring Inspiration och jag kan erkänna att jag var ganska opepp i eftermiddags när jag visste att jag skulle spendera två timmar på kvällen innan vårt gigantiska matteprov på att gå fram och tillbaka. Men jag visste också att det är de mest ambitiösa som går vidare till själva visningen så det var inget att tala om egentligen, jag vill vidare. Men när jag väl kommit dit och kommit över den första nervositeten var det hur kul som helst, alla jag snackade med var skittrevliga och det kommer inte bli några problem att träna ihop med dem i 15 veckor eller vad det blir om man skulle gå vidare.

Imorgon är det som sagt matteprov, det känns inget vidare eftersom jag som vanligt inför ett matteprov inte har en aning om vad jag behöver öva på och måste lita till turen när jag väl ska skriva skiten. Men det har fungerat förut, men jag hatar verkligen att inte kunna öva, det går till alla andra prov ju!

Color me daily!

2008-02-20T23:33:00.005+01:00

Upptäckte just att "Klassbloggen" hade samma färgsättning som min blogg, detta gillar vi inte alls och för att inte riskera att förknippas med layout-abominationen som är vår kära klassblogg så byter jag färgschema här. Alltså det är inget fel på att vi har en klassblogg, eller på att använda standardtemplates (det gör jag också), men seriöst, headern ger mig mardrömmar.

EDIT: Vid närmare jämförelse var det inte riktigt samma röd, men det var för likt ändå, behåller den blåa.

Tidigare färgsättning

Do me daily.

2008-02-20T21:44:00.003+01:00

Den här skjortan var med i Kings senaste nummer och jag måste säga att jag älskar den, tyvärr hamnar den på lista över plagg man inte har råd med, tillsammans med mycket annat men man kan ju dregla lite över den ändå. Tankarna går direkt till t-shirten jag såg för några veckor sedan: "Do me daily, Christopher Bailey."

Spring Inspiration.

2008-02-18T19:57:00.000+01:00

Jag kom tydligen med, de ringde nyss, det blir spännande.

What happened?

2008-02-17T00:32:00.006+01:00

Vilket lov det har varit, ovanligt trevligt faktiskt, trots att jag inte har gjort så mycket under veckan. Det började med jobb dessvärre, men vi hade Gurras 18-årsfest på lördagen vilken var trevlig, dock var det segt att ta sig upp och gå och jobba på söndagen. Sen jobbade jag måndagen också och efter det har jag mest gjort ingenting för mig själv och tagit det väldigt lugnt, fram till torsdagen. Torsdagen åkte jag hem till Sara på eftermiddagen och vi myste och såg på The Next Best Thing med Madonna, mycket trevlig film faktiskt. Just det, vi såg på Du Är Vad Du Äter också, och skrattade åt tjocka människor, väldigt elakt men väldigt kul. Sen stack jag hem vid 12-tiden eller nåt tror jag och dagen efter spenderades i Gurras sällskap med lite Guitar Hero och några avsnitt av Vänner, tills Sara ringer och säger att det är fest hos Max!

Nu är det dock såhär att om man bor på landet som jag så är det problematiskt när nån ringer klockan 20 och säger att det är fest på gång, men jag gjorde mig iordning och drog in till stan så att jag var där vid 22 i alla fall, hemma hos Sara that is. Men hon var inte klar, så först vid 24/00 anlände vi till Max där folk redan hade börjat fundera på att dra sig hemåt dessvärre. Men de som var kvar hela tiden, dvs terroriserade Max med sin närvaro ändå fram till klockan 05 som vi, var jättetrevliga allihop och jag kan inte tala för alla men jag hade mycket trevligt i alla fall. Sen gick vi hem till Sara för att sova, och Sara börjar bli trött på mig, eller trött i största allmänhet, men vi kommer i säng i alla fall och sover några timmar innan vi går upp och äter frukost. Vi bestämmer oss också för att sticka förbi Max en kort sväng och städa undan våra fimpar i alla fall och se hur han mår, en kort visit så att han får vara ifred sen, tänkte vi. Men det slutade i en kopp kaffe, mycket prat och mycket jazz i tre timmar innan vi begav oss.

Sedan vart det middag och plugg hos Sara ett tag innan jag fick panik på att jag varit hos henne i över 24 timmar och började känna mig påträngande och ivägen och bestämde mig för att det var dags att bege sig hemåt. Sen dess har jag suttit här och degat och ångrar nästan att jag åkte hem, det är så förbannat tråkigt och ensamt här. Men det ger mig tid och rum att fundera, något jag behöver göra känner jag, fan.

Party animals anonymous!

What is love?

2008-02-11T14:00:00.002+01:00

När det bubblar i kroppen som en kolsyrad dricka
När du fnittrar som en liten flicka
När man känner nåt man "can't deny"
When the eagles fly over mountain high
När all oro är som bortblåst och försvunnen
När Simba återvänder i Lejonkungen
När man bara drar replik för att slippa krångla:
Min pappa är rik, vill du hångla?

Om man spärrar upp sina ögon och tittar bak med huvet ut
Då ser man galen ut
Det hör egentligen inte hit att göra, det är bara en grej man kan göra
När jag dansat med Elin, en sommarnatt lång
Och vi satt på en parkbänk, jag var kär, hon drack rom
När Elin sa att jag var den vackraste som finns
Såg in i mina ögon och kräktes på mina jeans

Våga styr som en kapten, våga fall som ett löv
Våga chansa och se hur det går
Vad är fegt? Vad är mod? What is "löve"?
Baby, don't hurt me, don't hurt me no more.
Från en afton som doftar lite YMCA

Vad är kärlek? - Björn Gustavsson
@ Melodifestivalen 2008 Göteborg

Destined to fail?

2008-02-10T18:56:00.000+01:00

Det var ett tag sen sist nu, vet inte varför men jag har helt enkelt inte orkat skriva något. Det har varit en del i skolan som vanligt men nu är det ju i alla fall lov en vecka, ska försöka undvika att vara fast på jobbet hela tiden och faktiskt få göra nåt roligt detta lovet. Helgen har varit hektisk, jobb och födelsedagar, syrran fyllde 15 och Gurra fyllde 18. Vi firade med buller och brak hemma hos honom på lördagkvällen, det var trevlig som fan trots att vi inte var så många. Imorgon blir det jobb igen men efter det vill jag inte, vill egentligen inte imorgon heller men är tvungen, så jag hoppas att jag kan komma undan mer jobb sen. Stack till ICA Maxi lite spontant efter jobbet idag i hopp om att få tag i Guitar Hero 3, men de hade ju självklart inte det så jag får leta vidare, vill seriöst ha det, kul att ha nåt att göra på lovet.

Jag har varit hos frisören också, i fredags, håret blev bra men det var ju egentligen inte därför jag gick dit. Jag ville ju snacka med henne, men det sket sig självklart det också, jag har sagt det förut, jag är kung på att planera allt men sen går det åt helvete på grund av saker jag inte kan påverka. Blir galen, får väl börja fundera på plan C, helvete också.

P.S. I och med detta inlägg är Adam 2.0 lika stor som den första bloggen, 51 inlägg! D.S.

Metalicious.

2008-02-01T23:08:00.000+01:00

Jag vet inte varför, men jag älskar dem, vill ha dem till sommaren.

Nervous wreck.

2008-01-31T21:09:00.000+01:00

Ja, om man ska bestämma en känsla som dominerat veckan som gått, snart har gått, så är det utan tvekan nervositet. Har praktiskt taget haft en klump i magen för något hela veckan, ska se om jag kan ställa upp det i en snygg lista:

Måndag - Retorikframträdande inför klassen + gå och träffa, "the girl".
Tisdag - Tyskaprov grammatik.
Onsdag - Dagen innan tyskaprov glosor.
Torsdag - Spring Inspiration casting, se diagram.
Fredag - Träffa "the girl", igen.

Mjo, jag håller på att bli ett vrak, tur att nästa vecka är soft i alla fall.

Min nervositetsnivå under dagen innan castingen, det var upp och ner så att säga.

As the pendulum swings.

2008-01-30T17:40:00.000+01:00

Tiden, är. Mer än så vet jag inte, den upplevs, det märker jag. Den, förändrar, det upptäcker man. Av någon anledning är tid det jag sitter och tänker på nu, eller snarare, jag upptäckte att den gemensamma nämnaren för allt som for genom mitt huvud var just tid. Vad ska jag göra med all min överblivna tid i helgen när jag inte jobbar? Hur ska jag få tid och ork att plugga tyska ikväll? Ska jag gå på castingen imorgon, har jag tid att dedikera mig till det om jag skulle komma med? Visst, man kan inte vara säker på att man kommer med, men om man skulle göra det vill det ju till att man arbetar helhjärtat med det, annars sviker man ju ett förtroende. Men jag har ju redan ett jobb, varannan helg är det kört för mig om jag inte byter tider med mina kollegor, hur mycket tid kommer att gå åt egentligen? Jag tog tag i mitt liv i måndags och gick för att möta min skapare, nej, kanske inte, men mitt span. Men det gick ju som det gick och istället måste jag vänta till fredag på att försöka igen, en veckas väntan innan jag får svar på hur det kommer att gå.

Jag anser alltid att jag har alldeles för mycket tid, eller alldeles för lite att göra, innebörden är densamma i båda fallen. Men har jag det, eller tar jag mig helt enkelt tid att vila ut ordentligt när jag gjort något och upplever den vila jag kanske behöver som ett onödigt avbrott i ett liv av kontinuerlig aktivitet? Hur vet man att man har för lite tid och inte helt enkelt vägrar undvara tid till vila? Vilka aktiviteter är värda att spendera tid på? Hur aktiv kan man vara under perioder av vila? Sömn är inte det enda som räknas som vila, att ta det lugnt en kväll istället för att gå ut är väl att betrakta som likvärdigt?

Min vilja att gå på castingen imorgon har pendlat konstant de senaste dagarna, nu lutar det åt att gå dit, kommer jag med så kommer jag med och då är det bara att köra och ha roligt, gör jag inte det, no hard feelings, jag hade egentligen inte tid att engagera mig ändå.

Sist men inte minst, underbara färger att lysa upp vintermörkret med, idag ifrån Ralph Lauren Spring 2008.

Disclaimer: I hate the hat! The rest of the outfit is lovely but the hat deserves to be engulfed in flames and burn eternally while Satan stands there mocking its mere existance. Girls, thou shalt not wear hats in Spring 2008, or any other season for that matter, why do you think you have hair?

Watching watches.

2008-01-28T21:03:00.000+01:00

Då var man äntligen av med sin muntliga redovisning på retoriken, 10 minuter utrededande om vad som helst, jag hade ingen aning om vad jag skulle ta för något så det blev till slut fildelning. Körde som vanligt helt och hållet improviserat och vad jag hörde för reaktioner så vart det inte så illa ändå. Är nervös inför tyskaprovet imorgon, grammatikprov med hur mycket skit som helst att lära sig, vill inte plugga, orkar inte plugga. Istället försöker jag koppla av lite genom att kolla på klockor, vill ha ett snyggt armbandsur, klocka är ju trots att det vackraste smycke en man kan ha och är alltid en accessoar som bidrar med klass till en outfit, förutsatt att klockan är vettig såklart. Kollar på lite olika men plånboken tillåter inte att man svävar ut alltför mycket utan det får finnas vissa begränsningar, har dock hittat ett par favoriter och tänkte slänga upp lite bilder.

Guccin är klar favorit av de här tre men den är lite över min prisklass, Lacosten är lite lagom, får se hur det blir med klockköp, får kolla vidare helt enkelt. Ett armband i rostfritt stål är alltid enklare än ett i läder då man kan matcha den med vilka läderaccessoarer som helst, har man brunt klockarmband kan man å andra sidan inte ha ett svart skärp till exempel, men det är ju enkelt att fixa ett brunt sådant.

Understanding.

2008-01-27T18:24:00.000+01:00

Läste just en fantastiskt intressant artikel på Economist.com rörande musikindustrin, passar bra eftersom Antipiratybyrån idag bestämde sig för att stänga ner två svenska releasegrupper, Innsyn och Highquality. Det roliga är, att Henrik Pontén, detta samhällets gissel, anser att detta skulle vara någon sorts framgång. Fildelningen bara växer och växer, tekniken blir bättre och bättre, filmerna kommer ut snabbare och snabbare och jag kan nästan garantera att hur många grupper man än spränger kommer det att alltid fyllas på med nya. Med artikeln ovan ser man tydligt hur fler och fler börjar inse, men tydligen inte svenska Antipiratbyrån, att fildelningskriget är förlorat för skivbolagen och det måste till en kompromiss, så enkelt är det, hur kompromissen ska se ut vet inte jag men jag tycker att många alternativ som växer fram verkar väldigt intelligent, reklamfinansierade låtar etc.

Dagens underbaraste blir nog SVT's Eftersnack där bandet Sparzanza framträder och sångaren är iförd TTi-mössa, då blir man glad.

Saturday Night Lights.

2008-01-27T02:00:00.000+01:00

Sådär, det var lördagskvällen det. Nyss hemkommen, sitter och lyssnar på musik och funderar lite framåt kvällen. Spenderade kvällen hos Max som fick reda på att hans föräldrar inte skulle vara hemma ikväll, någon gång sådär 3 timmar efter de hade åkt, så det vart ganska spontant. Så efter lite brainstormande kom vi fram till att vi skulle spela brädspel ett par stycken, lite lagom oseriöst. Men när vi inte får tag i någon så bestämmer vi oss för att helt enkelt ta några öl och spela Madden 08, effortless. Så sådan vart kvällen, vi spelade ihop mot datorn och förlorade samtliga matcher, vi var skitnära att vinna den sista men på något vänster lyckades de göra en touchdown från egen 30 yards-linje med typ ingen tid kvar alls, men vi får ta revansch nån gång.

Nu är det dags att sova så man orkar ta sig till jobbet imorgon.

Evening.

2008-01-26T01:56:00.000+01:00

Just hemkommen, sitter och degar, idag har det faktiskt varit en ganska vettig dag. Skola först med de vanliga två lektionerna som vart snabbt avklarade, därefter bar det av till A6 för att träna och träffa Max och Gutta. Körde ganska hårt på gymmet idag, cyklade 4 mil och sprang sedan 2 km, vart ganska utpumpad i benen sen kan jag säga. Sedan bar det av hemåt där jag var hemma någon timma innan jag drog till Fidde. Det blev en trevlig afton, soft helt enkelt, vi lagade mat, snackade, drack några öl och lirade lite Xbox, soft. Det känns skönt att göra nåt som inte kräver så mycket av en, bara snacka lite, ta det relativt lugnt efter en veckas hårt slit och idag även ett hårt gympass.

Jag har nu helt och hållet bestämt mig för att satsa på mitt nuvarande span, hon verkar i alla fall lite intresserad. Ska träffa henne i veckan nu tänkte jag, bara snacka lite, får se hur det går. Men nu är det nog dags att hoppa i säng tycker jag, börjar bli rejält trött och det ska bli skönt att få sova lite.

Mindless majority.

2008-01-25T09:00:00.000+01:00

"If you want a vision of the future, imagine a boot stamping on a human face - forever." - George Orwell

He is right.
A thousand more fools are being born, every fucking day.

Postponing possible progress.

2008-01-23T15:23:00.000+01:00

Så, onsdagen avklarad, "lillelördag". Skolan gnager fortfarande i bakhuvudet så stämningen infinner sig inte riktigt. Lisa pratade om modell-uttagningen till Spring Inspiration som tydligen är imorgon, funderar på om jag vill gå, jag sa att om hon går så går jag, det får jag väl stå för. Men det är mycket jobb, även om det skulle vara roligt, kan ju duga om man bara går dit och kollar sedan också. Jag missade förra året eftersom ingen som ville gå med mig, men i år vägrar jag missa det om jag så ska släpa dit någon.

Just nu sitter jag och lyssnar på Feist och funderar lite, vill ta tag i mitt liv och med liv menar jag i det här fallet mitt span. Visst, span i mitt fall brukar betyda just span, eftersom jag aldrig gör något åt saken men någon gång måste ju vara den första. Men jag vet inte hur, det är en besvärlig situation jag satt mig i här, valde ett svårt span om man säger så, men så gör jag väl alltid å andra sidan. Men det borde inte vara så svårt, tycker jag, det är bara att gå dit och hälsa och fråga om hon vill hitta på något, vad som helst. Fast om jag totalt missbedömt allt, ganska troligt, så blir det sjukt pinsamt. Komplicerad skit det där, span alltså. Men tänk om, tänk alltid tänk om.

Tänk va bra när man kan använda alkohol som en confidence booster innan man snackar med en tjej om man spanat in nån på en fest eller liknande, vad ska man använda sig av när man ska stöta på någon en vanlig eftermiddag? Det vore ju ganska märkligt, för att inte säga olagligt och stört, att stöta på någon när man är lite dragen i ett sådant sammanhang. Men nu bara pladdrar jag nonsens, ska jag ta tag i det får jag göra det själv, det är i alla fall ett faktum.

Idag blev jag uppriktigt sur, när vi har klassråd eller vad det kallas och jag precis håller på att avsluta arbetet från förra lektionen som överlappade in på klassrådet börjar läraren gnälla om att jag sitter och leker på datorn. Helt seriöst, vad fan vet hon om vad jag gör? Om jag hade suttit och avrundat arbetet i mitt block hade hon fan inte brytt sig det minsta, men på grund av att det var en dator ska man ta för givet at jag inte gör det jag ska? Jag blir sällan upprörd eller sur över hur folk agerar, men när man bullshittar mig som fan helt oprovocerat och inför en hel klass tänker jag fan inte bara ta den skiten. Punkt slut.

How to change a life.

2008-01-20T20:41:00.000+01:00

Det kommer en tid för alla, tror jag, då man känner att man är inne på fel spår eller att man har hamnat i fel position i livet. Man kanske känner att den man är, inte är den man vill vara. Om man arbetar kanske man känner att det är dags att byta jobb, om man går i skolan kanske man känner att man har fått en roll man inte gillar, eller så kanske det är något annat det gäller. Men det är svårt att byta roll i livet, det är svårt att gå från en invand karaktär till en annan. Man kan prata om att vara sig själv, men det är mest skitsnack, ingen vet riktigt vad "sig själv" innebär och om du frågar mig kan man ändra det så många gånger man vill. När man går i skolan tror jag det är särskilt svårt att ändra på sig, ens omgivning har vant sig vid att man är på ett speciellt sätt och det skulle inte fungera att bara ändra sig hipp som happ. Som tur är har vi gymnasiet och innan dess för de flesta, högstadiet. Ny klass, ny skola, nya möjligheter.

För mig var detta en helt fantastisk chans, jag hade möjlighet att komma ur den jag hade blivit på högstadiet och födas om som den jag är idag, eller, den jag är idag minus några versioner. Gå från, ingen till, någon. På högstadiet fanns det ingen plats för att vara annorlunda, det fanns två sorters killar, moppepojkar eller datanördar. Jag som inte gillar att smutsa ner mig hade med andra ord bara ett val. Modepojk var inte ett alternativ då mode var samma sak som homosexualitet och homofobin blomstrar ute i förortshålorna. Jag lärde mig självförtroende, ett ord som under uppväxten varit fullständigt främmande för mig. Jag lärde mig att inte lyssna på skitsnack utan ta till mig positiva kommentarer och konstruktiv kritik.

Vad jag vill ha sagt med detta pladdret är helt enkelt att jag är grymt nöjd med mitt liv ibland, visst, jag gnäller ofta om exempelvis att inte hittar nån "special someone" men det löser sig, ser jag på mig själv överlag är jag nöjd med den jag är. Det är aldrig för sent att lämna det förflutna bakom sig.

New sweater again.

2008-01-17T21:49:00.000+01:00

Ännu ett realisationsfynd fast denna gång var det på Stil. En blå- och rödrandig tröja från Mads Norgaard, sjukt nöjd.

Annars är det inte mycket nytt, den första halvan av veckan dedikerades åt intensiva studier i Israel-Palestina konflikten men efter onsdagens prov har det varit relativt lugnt. Provet kändes ovanligt enkelt, som om det bara var G-delen som kommit med, det var inga analytiska frågor alls och det krävde inget tankearbete, vilket var lite tråkigt. Jag börjar längta bort från Jönköping igen, har lite storstadsabstinens och längtar efter London eller Paris, men förhoppningsvis kan det bli Göteborg och/eller Stockholm på Sportlovet senast och det kanske kan ge en smärre lindring åtminstone. Köpenhamn har vi pratat om i gänget också, det vore supernajs att komma iväg dit faktiskt, ska försöka kolla upp lite tågbiljetter och se hur det ser ut på den fronten. Å andra sidan vill jag träffa kompisar i Göteborg så det blir till att välja helt enkelt.

I helgen blir det jobb, jobb, jobb, vilket känns sådär eftersom jag har lust att göra något annat men jag får se vad som dyker upp, det kan vara värt sömnförlusten om det är riktigt intressant. Ja just det, jag var ju på bio i måndags! Romantisk komedi med Olle, supermysigt. Vi såg P.S. I Love You som har premiär den 8:e februari och jag måste verkligen rekommendera den till alla hopplösa romantiker. Underbart rolig i vissa stunder och samtidigt ganska tung i andra och det går ju inte att motså irländsk amerikansk-engelska, troligtvis världens sexigaste dialekt.

P.S. Jag har ett nytt span! D.S.

Nightly necessities.

2008-01-10T00:01:00.000+01:00

Det är sent, jag är precis klar med tyskaläxan och har idag haft en ganska vanlig dag. Med andra ord relativt tråkig, imorgon är en jättelång dag, det är inte så kul. Men eftermiddagen idag var över förväntan, hade precis kommit hem när jag får ett sms av Oscar, som jag inte träffat sedan han flyttade till Göteborg i somras. Jag ringde hit Gutta också så att vi kunde ses alla tre och sen spenderade vi ett antal timmar spelandes Halo 3, vilket var fantastiskt underhållande.

Idag sprack mina förhoppningar rörande ett visst span när jag fick reda på att hon har pojkvän, vilket suger ganska mycket. Det är tråkigt, det har varit trevligt att spana in henne när hon går på bussen och tänka att kanske kan det bli nåt. Men nu får jag nöja mig med att enbart spana in henne, jag skulle hållit det där det var, bara spanat in, inte försökt få något mer, nu försvann hela illusionen. Så jag sitter nu och tröstar mig med en flaska San Pellegrino och en påse Läkerol Dark Smoked Liquorice, japp, jag håller på dieten även när jag tröstäter.

Back on track.

2008-01-07T19:21:00.001+01:00

Då var man tillbaka i skolan igen, det var inte så farligt faktiskt. Första dagen avklarad, även om jag kände mig lite sliten när jag kom hem har jag tagit mig igenom den värst dagen nu och det är bara att räkna ner till sportlovet och försöka att fokusera på de små ljuspunkterna på vägen. Just nu skriver jag en "Romanbericht" om Bitterschokolade, en tråkig bok om en tråkig tjock person som har problem med allt och alla och tycker att hon är ensam i hela världen. Sluta gnälla, alla har problem, finns ingen anledning att gnälla. Nu följer ju jag inte detta själv utan gnäller konstant, men jag vet i alla fall att jag är gnällig!

På ett helt annat plan har vi dock The Picture of Dorian Gray som vi hade i uppgift i engelska att läsa tills idag, vilket jag gjorde med största nöje. Boken var helt fantastiskt bra och en av de få böcker jag kan tänka mig att läsa om och om igen. Symboliken, dialogerna, språket, karaktärerna och känslorna är allihop så fantastiskt bra att jag bara vill vara där och känna atmosfären och lära känna Dorian Gray och låta honom trollbinda mig på samma sätt som han trollband alla i sin omgivning med sin skönhet och sitt sätt. Beskrivelserna om hur hans sinnelag förändras och hur han genom sitt umgänge med lord Henry går från en godhjärtad och sympatiskt pojke till en syndig och rent ut sagt ond man. Helt fantastiskt helt enkelt, på samma sätt som Dorian blir fängslad av boken À rebours blev jag intresserad av denna, har bestämt mig för att läsa Dorians favoritbok och se hur denna verkligen är.

New Years Eve.

2008-01-01T12:18:00.000+01:00

Nyårsafton 2007 kommer garanterat bli oförglömlig, tyvärr inte av några trevliga anledningar utan mer för att det var så pass mycket som gick snett. Kvällen började helt okej, Max hade kommit över och vi degade och plockade med det vi skulle dricka senare på kvällen. Gutta var hemma och de hade gäster så istället för att åka kvart över 7 som vi hade tänkt först så åkte vi kvart över 8 så att han kunde äta innan. Sen när Gutta kommit över så stack vi upp till busshållplatsen, väntade en stund och började tro att vi missat den. Men till slut kom den och vi gick på och satte oss längst fram, det var ganska mycket folk på bussen. Allt verkar som det ska tills vi kommit halvvägs ner för viadukten och chauffören ska svänga höger men bussen bara glider rakt framåt och smäller in lite i broräcket. Det går dock ganska lugnt till och för ett ögonblick tror man att chauffören har kontroll över bussen igen. Men sen fortsätter färden neråt och när chauffören märker att han inte kommer kunna svänga av åt vänster dit han ska försöker han ta sig åt höger för att undvika byggnaden rakt framför. Det går dock inte för ännu en gång glider bussen och smäller in i byggnaden framför med chaufförsplatsen först. Ingen på bussen blev skadad förutom busschauffören som fördes till sjukhus, men vad jag kunde se så verkade han mest chockad, såg inte skadad ut i övrigt.

Så efter att ha väntat en stund så kommer det folk till platsen som verkar veta vad de gör, sjuksköterskor eller något som kör ut alla som inte är skadade ur bussen och kommer med filtar och grejer för att hålla honom varm. Senare kommer polis, ambulans och brandkår till platsen och folk börjar röra sig bort från platsen till sina respektive mål. Det gör vi också och börjar vandra mot festen. Det är dock rejält långt och vi går fel en gång så promenaden tar ungefär 50 minuter. När vi äntligen är framme och lyckats få av oss skor och liknande så börjar vi festa helt enkelt. Det är lagom mycket folk och skittrevligt och vi dricker en del, jag dricker nog mest av oss tre, eller fortast i alla fall för jag börjar känna mig lite borta ganska fort. Jag vet att jag ringde Lisa F. men henne pratade jag knappt med för det hördes inget, så ringde jag Sandra med men där svarade Lisa E. som vanligt! Inte för att det gjorde något, Lisa är trevlig hon också, så snackade jag med dem en stund, för nu hörde jag vad dom sa för jag var instängd i en garderob där musiken inte var så hög.

Sen när vi lagt på så kommer det en tjej som försöker prata i telefon och jag hör att hon ger någon vägbeskrivning och flikar in något i stil med: "Det är förbannat långt, jag gick den vägen innnan." Så hon ber mig ta telefonen och beskriva vägen för människan i andra änden, vilket jag gör och sedan går vi och möter dem. Jag tror hon hette Fia, men jag minns inte hur hon såg ut, hon vi gick och mötte alltså, men hon hade eld på sig, det var bra det. Tror att hon gick natur också, på Sanda. Men det är bara en parentes, när vi kommer tillbaka igen vet jag inte riktigt vad som händer, tror klockan är runt 11 och jag börjar må sjukt illa. På vägen till toan sliter Fia tag i mig och vi dansar en stund tills jag drar iväg mot toan igen. Spyr dock inte än utan tar mig tillbaka ut och sätter mig i soffan, sen får jag en ny våg av illamående över mig och vänder mig till Max och Gutta och frågar om toan är ledig, vilket den inte var så jag sticker ut på balkongen och spyr över räcket. Gutta och Max kommer ut och senare Dennis som fixar lite papper åt mig så jag kan torka av mig lite. Klockan är nu typ tio i tolv eller nåt och jag går in och sätter mig i soffan igen och orkar inte ta mig upp för att gå ner till de andra lagom till tolvslaget utan spenderar de minuterna tillsammans med Hannes som är för full för att gå ner för trappan och sitter i en fåtölj och nån tjej som däckade i soffan för en timme sen eller något.

Efter en stund, har absolut ingen aning om hur länge, kommer Gutta och Max upp och tycker att det är dags att ta hem mig. Så vi drar oss neråt och får på oss skor och jackor och möter Dennis på vägen ut, jag tackar för allt och vi beger oss. På vägen hem nyktrar jag till mer och mer och lagom hemma är jag i alla fall nykter nog att stå upp, även om jag fortfarande mådde illa. Jag funderar på om anledningen till mitt illamående kunde vara att jag inte hade ätit något innan jag stack, minns inte om det är att man blir illamående då eller om man ska bli mer bakfull. Men bakfull känner jag mig inte alls, har dock inte försökt resa mig än utan bara plockade åt mig laptopen och sitter i sängen fortfarande. Detta blev ett väldigt långt inlägg, men det var också en väldigt händelserik afton. Nu ska jag kolla min telefon och se hur många korkade sms jag skickade igår som jag måste förklara för folk och sen ska jag se om jag kan hitta något att äta, eller bara ta en dusch kanske, luktar fortfarande lite spya, usch.

New sweater.

2007-12-27T15:19:00.001+01:00

Igår invigde jag den nya butiken på tändsticksområdet, Matlinik´, som jag planerat att besöka mycket framöver, det vill till att dom går runt där nere, gillar butiken. Det blev en stickad tröja från The Stray Boys som ser ut som ovan, underbart bekväm och sjukt snygg, nöjd.

Thank you.

2007-12-27T15:00:00.000+01:00

Okej, igår var en så pass händelserik dag att det är värt att slänga in ett dedikerat blogginlägg om denna fantastiska upplevelse. Japp, dagen startade som så många andra med en slö morgon tills Sara ringde, jag hade skickat ett sms på natten och kollat om hon hade lust att göra nåt, så vi bestämde att vi skulle ses vid tretiden inne i stan. Så jag kollar snabbt på busstidtabellen för att se när nästa buss går och käkar nåt snabbt innan jag drar, jag skulle ju bara vara borta några timmar. Så jag tar bussen kring kvart över två eller nåt och träffar Sara kring tre, vi går på stan tills affärerna börjar stänga då vi istället tar en kopp kaffe på Bernards, tills dom stänger vid 18. Då drar vi hem till Sara med planen att få tag i Max och Johan och hitta på något, men Johan svarar inte på mobilen och ingen svarar hemma och Max får vi tag i efter ett tag men han är i Dalarna. Så vi roar oss själva en stund, en lång stund, tills klockan är typ midnatt och jag måste dra mig hemåt.

Så jag plockar fram telefonen och kollar när nästa buss går, det är onsdag, så det är tidtabellen för måndag till fredag, eller hur? Vi drar ner på stan och kommer dit lagom till bussen ska gå, ingen buss, det står 3 minuter kvar på monitorn, men ingen buss. Så vi tänker att vi missat den och bestämmer oss för att fördriva tiden på McDonalds en stund, fast där var det ju stängt. Så det bär av tillbaka till Sara för att värma oss en halvtimme innan jag drar iväg igen, denna gång själv, till Juneporten för att ta nästa buss. Väl där stöter jag ihop med en gammal skolkamrat från Flahult som berättar att den sista bussen har gått, kul va? Det är ju söndag, röd dag, annandag jul. Så jag slänger iväg ett sms till Sara om att hon ska ringa upp mig och berättar hur det ligger till. Jag bestämmer mig för att vänta de sista tre minuterna innan bussen ska gå bara för säkerhets skull och Sara säger att om det inte kommer nån buss så ska jag komma tillbaka så kan jag slagga där. Det kommer ingen buss, så det bär av tillbaka till Sara igen.

Väl där fixar Sara övernattning och vi sätter oss i köket och äter lite och sitter sedan där och snackar i typ 4 timmar tills klockan blir fem på morgonen och går sen och lägger oss. Sedan vaknar jag efter en stund, har ingen aning om vad klockan är dock och tänker att jag bara kan ha sovit nån timma eftersom Sara hade ställt mobilen på ringning klockan 10 så den kan inte vara det än och Sara sov fortfarande så jag ville inte väcka henne. Så där ligger jag och funderar tills Sara mamma kommer och knackar på och tycker att det är dags att gå upp för klockan är 12 redan. Det hände dock inte mycket utan jag lyckades somna om och det gjorde Sara med tills vi blev väckta igen klockan halv 2, så då var det på tiden att gå upp.

Så klockan tio i två tar jag bussen från Juneporten, ungefär 12 timmar senare än jag hade planerat att åka hem. Efter en, trots missöden, väldigt trevlig dag. Tack för allt, igen!

Numb.

2007-12-23T22:08:00.000+01:00

My sensory organs still work. Yet I do not see properly. The words I hear are corrupted. The things I touch I do not feel. My brain has gone numb. But my heart still aches. Why?

Pity.

2007-12-23T22:05:00.001+01:00

Everyone I see wear a smile of pity. The shame. Go on, out of here.

Please.

2007-12-23T22:00:00.000+01:00

All I asked for was nothing. Why did you not do nothing? Please stop, nothing is all I will ever need from you.

Peace.

2007-12-23T21:52:00.001+01:00

Peace of mind does not belong here. My mind is now in direct connection with my heart. Give me peace of mind and my heart will loose its pace.